FRAMVÄXTEN AV EN RELIGION

Alltsedan de begynnande dagarna skedde framstegen med Dianetik fortlöpande och metodiskt och var minst lika upplysande som den utveckling som hade föregått den. Kärnpunkten i det som L. Ron Hubbard började brottas med under slutet av 1950 och början av 1951 var ännu en avgörande filosofisk fråga: Om nu Dianetiken utgjorde den slutgiltiga förklaringen av människans sinne, vad var det då som använde detta sinne? Eller mer precist uttryckt: Vad var det som utgjorde själva livet? I ett entydigt uttalande härom förklarade han: ”Ju djupare jag trängde i mina undersökningar, desto mer förstod jag att vi här, när det gällde den varelse som går under namnet Homo sapiens, stod inför alldeles för många okända faktorer.”

Den fortsatta forskningen, som hade påbörjats ungefär 20 år tidigare, visade sig vara ytterst betydelsefull. I ett annat viktigt uttalande skrev L. Ron Hubbard: ”Jag har ägnat mig åt att utforska grunderna för livet, det materiella universum och mänskligt beteende.” Och trots att många före honom hade ”strövat längs denna ej kartlagda väg”, tillade han, hade de inte lämnat några vägvisare efter sig. Men under en central föreläsning, som hölls tidigt på våren 1952, i Wichita, Kansas, tillkännagav han resultatet av denna forskning: Scientologi.

Scientologin, en tillämpad religiös filosofi, finns dokumenterad i mer än 40 böcker och över 3 000 bandinspelade föreläsningar. Sammantaget utgör detta kunskapsmaterial, trots att många äldre skrifter berör samma ämne, en absolut unik framställning av människans natur och potential. Några av de väsentliga grundsatserna i Scientologi-filosofin är: Människan är en odödlig andlig varelse; hennes erfarenhet sträcker sig betydligt längre än en enda livstid; hennes förmågor är obegränsade, om än icke förverkligade i nuet. I så måtto representerar Scientologin vad som möjligtvis är den mest grundläggande definitionen på en religion: inte ett trossystem, utan ett sätt att uppnå andlig förbättring.

Studenter vid en Scientologi-akademi studerar auditeringsmetoder – den centrala utövningen i L. Ron Hubbards skrifter.

Man uppnår dessa resultat i Scientologin genom att studera L. Ron Hubbards skrifter och genom att tillämpa principerna däri. Den centrala verksamheten är auditering, vilken förrättas av en auditör (från latinets audire, ”en som lyssnar”). Auditering är inte någon slags oprecis typ av sondering av psyket, och har avgjort inga beröringspunkter med vare sig psykologi eller psykoterapi. Auditören värderar inte och säger heller inte vad man skall tro eller tänka. Auditering är nämligen inte något som görs med en person, och den nytta och behållning som går att nå genom Scientologin kan endast uppnås genom aktivt deltagande och god kommunikation. Auditering bygger i själva verket på grundtanken, att det bara är genom att låta personen finna egna lösningar på livets problem som man kan eliminera dessa.

Just av denna anledning använder auditören processer – exakta uppsättningar frågor avsedda att hjälpa en person att granska annars okända och oönskade källor till svårigheter. Förfarandet grundar sig på det faktum att svårigheterna upphör att existera, när den verkliga källan därtill granskas till fullo och förstås. Ta till exempel någon som lider av de negativa verkningarna av ett sedan länge begravt engrammatiskt trauma. Auditering är det sätt på vilket detta trauma kan inspekteras, förstås och upphävas. Såtillvida kan auditering betraktas som ett förfarande, varigenom vi kan bringa till medvetande de saker som vi inte är medvetna om, inte inspekterar, men som påverkar oss negativt. I takt med att allt fler för personen hittills okända data ur det reaktiva sinnet bringas till ytan, blir han i samma grad alltmer medveten om vem han är, vad som har hänt honom och hur stor hans verkliga potential är.

Vad allt detta innebär rent subjektivt är självfallet inte helt möjligt att beskriva, eftersom auditering definitionsmässigt inbegriper att man stiger upp mot hittills okända tillstånd. Men mycket enkelt uttryckt kan det sägas, att Scientologin inte ber någon att sträva mot högre nivåer av medvetande, etiskt handlande, lycka och förnuft. Nej, den öppnar snarare en väg till olika tillstånd, där allt detta helt enkelt existerar och där man är mer etisk, kapabel och lycklig och äger större självbestämmande, eftersom det som får oss att vara något annat än detta nu har röjts undan. Eller med andra ord, som L. Ron Hubbard själv en gång framlade det för personer som var nytillkomna i Scientologin: ”Vi erbjuder dig den värdefulla gåvan frihet och odödlighet – ja, faktiskt, på hedersord.”