303 kg tung meteorit lyftes in på Naturhistoriska riksmuseet
Naturhistoriska riksmuseet har fått ett tungt tillskott i utställningarna – en av Sveriges största meteoriter från ett nedslag för flera hundra tusen år sedan.
Naturhistoriska riksmuseet har fått ett tungt tillskott i utställningarna – en av Sveriges största meteoriter från ett nedslag för flera hundra tusen år sedan.
Fyra olika departement och ett tjugotal organisationer besöker seminarium om hur DNA kan användas för att identifiera växter och djur. Idag har området nya tillämpningar och nya möjligheter för hela samhället. Seminarium 21 januari på Naturhistoriska riksmuseet. www.nrm.se/cgi
Fossilfynd i Jämtland stödjer teorin om att meteoriters nedslagsplatser är gynnsamma miljöer för liv. I Locknekratern i Jämtland frodades mikroorganismer strax efter meteoritnedslaget för 455 miljoner år sedan. En ny studie vid Naturhistoriska riksmuseet visar att meteoritnedslag kan skapa gynnsamma miljöer för liv, både på jorden och på andra planeter.
DNA-analys visar att Linnés indiska elefant är afrikansk. På Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm finns Carl von Linnés elefantfoster som är referensexemplar för arten indisk elefant. Men DNA-analyser gjorda av svenska, danska och amerikanska forskare, visar nu att elefantfostret istället är en afrikansk elefant. Jakten på det riktiga referensexemplaret ledde till en skiss gjord av Rembrandt.
Miljögiftet PFOS och andra liknande fluorerande ämnen ökar i uttrar trots att produktionen av flera av dem ska ha minskat. Det är en oroväckande nyhet för skandinaviska uttrar som just har återhämtat sig från skador av PCB och DDT som förbjöds för länge sedan.
Den ullhåriga mammuten påverkades kraftigt av klimatförändringar under sin existens. Det visar genetiska studier gjorda av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Resultaten visar också att mammuten i Europa var genetiskt unik, men att denna typ försvann och ersattes av sibiriska mammutar för cirka 30 000 år sedan.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har visat att en liten bakterie kan ligga bakom större delen av jordens järnmalmsförekomster.
Torsdag den 16 maj är press och övrig media varmt välkomna att besöka den mätstation som forskare från flera länder i Europa byggt upp på Stora Alvaret. Då finns tillfälle att fotografera verksamheten och intervjua forskarna
Den lilla Stilla havsön Mangaia bildades av ett vulkanutbrott för ca 20 miljoner år sedan. Men forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt att ön innehåller 2500 miljoner år gamla rester av jordskorpa som återvänt efter ett besök djupt nere vid jordens kärna.
För att möta ett ökande behov av genetiskt identifiering inom naturvård, rovdjursförvaltning, forskning och livsmedelskontroll, startar nu Naturhistoriska riksmuseet Centrum för genetisk identifiering.
Fossilfynd visar att bägardjuren utvecklades redan under kambrium, för 520 miljoner år sedan, och var faktiskt mer avancerade än dagens bägardjur är. Ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet.
Människors jakt på föda har hittills ansetts vara den största orsaken till många större däggdjurs utdöende vid istidens slut. Men snabba växlingar mellan varma och kalla perioder kan ha varit en ännu större orsak som fått hela ekosystem att kollapsa, visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet.
Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige