Forskare har hittat massor av mikroskopiska avtryck, eller ”spökfossil”, av encelliga plankton som levde i haven för miljontals år sedan. Upptäckter från tre globala uppvärmningar i jordens historia antyder att dessa plankton var mer motståndskraftiga än man tidigare trott och inte kollapsade av havets försurning.
Pälsen hos olika däggdjur uppvisar nyanser i rosa och rött under belysning med ultraviolett ljus. En ny studie med olika däggdjur från museets samlingar tyder på att det är ett mycket utbrett fenomen.
Bin och humlor känner de flesta av oss till i rollen som naturens pollineringshjältar. Under vår- och sommarmånaderna gör Naturhistoriska riksmuseet en insats i att bredda bilden av våra pollinerare. Säg bland annat hej till spyflugan - vår dolda hjälte.
Den 14 maj 2022 surrar det till lite extra i stadsodlingen på Naturhistoriska riksmuseet. Då öppnar fotoutställningen SURR, där stora och iögonfallande fotografier låter oss komma nära såväl våra välkända bin och humlor som pollinerarvärldens doldisar.
Åldersrekordet för en fågel ringmärkt i Sverige är slaget. En sillgrissla som ringmärktes som unge 1973 på Stora Karlsö, Gotland, har nu hittats död i Skåne, mellan Trelleborg och Höllviken. Åldern blev 48 år och sju månader, vilket gör den till den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige.
Upptäck våren i Labbet, anta utmaningen i escape room och se spännande filmer på Cosmonova. Vårt påsklov bjuder på något för hela familjen. Vi firar påsklov 9 - 18 april och har öppet kl. 10-18 dessa dagar.
Hur kan forskare se förändringar i naturen? Hur vet vi var fåglarna varit på vintern? Och varför är insekterna så viktiga? Det är något som de unga deltagarna i aktivitetsrummet Labbet får kunskap om genom undersökande och kreativa aktiviteter.
Sportlov = forskarfrossa på Naturhistoriska riksmuseet! Iklä dig i rollen som forskare, anta utmaningen i escape room och se hur rymdforskare jobbar i filmen Asteroid Hunters på Cosmonova. Vi erbjuder också spännande aktiviteter för dig som firar lov hemifrån. Välkomna att fira sportlovet med oss 19 februari – 6 mars.
Hur kan den biologiska mångfalden bevaras? Kan temperaturhöjningen på vårt klot bromsas? Finns det chans för människan att ställa tillrätta de skador som åstadkommits? I vårens föredragsserie Tyst vår – 60 år senare samtalar forskare från Naturhistoriska riksmuseet och en rad högaktuella populärvetenskapliga författare inom ämnet.
I Sveriges museers sammanställning av museibesök 2021 ligger Naturhistoriska riksmuseet åter i topp bland museers digitala besök med fler än dubbelt så många som tvåan på listan. Förklaringen är att Naturhistoriska riksmuseet är ett forskande museum vars kunskap om naturen når ut i hela landet. En kraftig ökning syns också på museets digitala skolmaterial som kan användas i klassrummet.
Jullov för hela familjen firas med asteroidjakt på Cosmonova och massor av skoj med Dino-Doris – museets egen dinosauriefantast. Träffa henne både i Labbet på museet och hemma i soffan. För den fotointresserade kommer en julklapp med bilder och berättelser som berör – se Afrikas vilda djur på nära håll och kliv in i naturskogen. God jul och god fortsättning!
ntalet besök på Naturhistoriska riksmuseet under höstlovet vecka 44 var det högsta på många år. Sedan restriktionerna för vaccinerade upphörde 29 september har besökarna varit fler än normalt och under höstlovet blev det besöksrekord både i utställningarna och i kupolbiografen Cosmonova.
Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige
