Hamilton (M): Försöket med ”Gröna påsen” gjorde stockholmarna mer medvetna

Trafik- och arbetsmarknadsroteln, Stockholms stad

Trafik-och arbetsmarknadsborgarråd Ulla Hamilton (M)

Vid trafik- och renhållningsnämndens sammanträde imorgon den 20 mars 2014 väntas nämnden godkänna rapporten från försöket med ”Gröna påsen”. Försöket visar att stockholmarna vill vara miljövänliga och 89% var nöjda med försöket. Nästan alla kommer fortsätta sortera ut sitt matavfall efter projektets slut.

- Det ska vara enkelt att göra rätt. Vi vet att stockholmarna vill vara miljövänliga, och gröna påsen har visat sig vara ett bra alternativ för ett grönare Stockholm, säger Ulla Hamilton (M), trafikborgarråd i Stockholms stad.

Enkäter från de deltagande hushållen visar att nöjdheten med sophämtningen har ökat, från 55% till 77%. De boende i försöket upplevde att de blivit sämre på att planera inköp och matlagning efter försöket, vilket kan ha att göra med att de ställer högre krav på sig själva och blivit mer medvetna.

- Försöket visar att matavfallsinsamlingen leder till en ökad miljömedvetenhet bland stockholmarna. Nu utvidgar vi försöket till fler stockholmare för att Stockholm ska fortsätta vara en ledande innovativ miljöhuvudstad, säger Ulla Hamilton (M), trafikborgarråd i Stockholms stad.

Mer information om försöket med ”Gröna påsen”:

Vad innebär försöket?
Gröna Påsen-försöket innebär att matavfallet läggs i en grön påse, som sedan slängs i samma behållare eller nedkast som övrigt avfall. Den sorteras sedan ut optiskt på sopsorteringsanläggning för att matavfallet sedan ska kunna rötas och bli till biogas och biogödsel.

Under 2013 utförde Stockholms stad ett försök med gröna påsen där trafikkontoret samt bostadsbolagen Stockholmshem och Familjebostäder samarbetade.

Cirka 2 800 hushåll tillfrågades om de ville delta i försöket. Hushållen fick sina startpaket under februari 2013 och försöket avslutades i november, då även en slutenkät gick ut till de boende. Av de 2 800 boende har 84 procent deltagit (71 procent regelbundet och 13 procent mindre regelbundet)

Mellan 80-87% av deltagarna kom igång direkt med att sortera ut matavfallet. De upplevde det som enkelt och att det fungerade väl i deras vardag.

Resultat av försöket Under 2013 har försöket givit cirka 100 ton matavfall som kunnat omvandlas till biogas. Med den mängden biogas skulle en vanlig personbil kunna köra 3 varv runt ekvatorn.

Utsorterad mängd matavfall under försökstiden har varit cirka 1 kg per hushåll och vecka. Kvaliteten har varit hög, mellan 93 och 98 procents renhet. Mer än hälften av hushållens totala mängd matavfall har lagts i den gröna påsen.

I snitt har 17 ton avfall levererats varje vecka till sorteringsanläggningen. Deltagarna i försöket upplever att de har blivit mer medvetna om sina vanor, de har fått mer kunskap och är efter försöket mer nöjda med sophämtningen. 89% av de som deltagit i försöket är nöjda med försöket. 94% säger att de kommer fortsätta sortera ut sitt matavfall även efter projektets slut.

Nöjdheten med sophämtningen har ökat, från 55% till 77% i de deltagande hushållen. De boende upplever att de blivit sämre på att planera inköp och matlagning efter försöket, vilket kan ha att göra med att de ställer högre krav på sig själva och blivit mer medvetna. Försöket visar att även barnen snabbt väljer sig vid nya vanor.

Vad händer efter försöket?

De som har varit med i försöket kommer att få fortsätta sortera ut sitt matavfall med hjälp av gröna påsen. Ytterligare ca 1500 hushåll som bor i något av de tre kommunala fastighetsbolagen Familjebostäder, Stockholmshem eller Svenska Bostäder kommer att kunna lägga sina matrester i en grön plastpåse. Under första halvan av 2014 kommer försök med grön papperspåse att genomföras i kombination med optisk sortering.

Varför testas optisk sortering av matavfall?

Stockholm ska samla in 50% av matavfallet till 2018, och för att uppnå det målet kommer flera olika metoder att krävas. Försöket visar att optisk sortering i framtiden ska ingå som ett av flera system för matavfallsinsamling.

Idag används separata matavfallskärl och papperspåsar som ger hög kvalitet på matavfallet. Den lösningen kan dock inte användas i alla fastigheter då det inte alltid finns utrymme för olika kärl eller inte är bra utifrån arbetsmiljö. Då kan optisk sortering vara ett alternativ.

Slutrapport och bilagor bifogas.

Presskontakt för Ulla Hamilton (M): Tobias Nässén, tel. 076-122 92 02