Framtidsspanaren John Mellkvist sätter åldersfrågan högst upp på agendan

Skippa åldersnojan och bejaka istället den ålder du befinner dig i, det är PR-konsulten och framtidsspanaren John Mellkvists budskap i boken Välj din ålder. Utifrån sina egna erfarenheter och vetenskapliga fakta skriver han om åldrandets gåta och vilket avtryck den gjort på det svenska samhället. Boken innehåller intervjuer med Sveriges EU-minister Hans Dahlgren, Diane von Furstenberg, Björn Ulvaeus, Leif Mannerström med flera.

Sverige kan vara världens mest åldersfixerande land. Samtidigt kan digitaliseringen helt förändra spelreglerna för vårt arbetsliv och även hur länge vi lever. Från allra vårt första andetag till det sista, så lever vi med en siffra som vi ibland är kompis med, men i perioder kan ha ganska ansträngande brottningsmatcher med. Efter flera decennier av ungdomsfixering upplever många att det är svårt att åldras, att det uppstår hinder. Det är lätt att förledas att tro att man har fel ålder – hela livet. Poängen med boken Välj din ålder handlar inte bara om verktyg för hur du blir vän med din ålder, utan även att lära sig hitta kraft i den, menar John Mellkvist.

- Jag har reflekterat mycket över ålder genom åren, men först nu kommit till en punkt då det känns både naturligt och tidsmässigt rätt att göra det offentligt. En insikt är att vi, inte minst i detta hörn av världen, har ett slags tysthetslöfte gällande ålder som inte är bra för någon. Vi tänker alla på vår ålder då och då, men vi bör samtidigt inte prata om den. I en sådan miljö trivs fördomar oförskämt bra. För att sammanfatta allt jag fått vara med om de senaste åren så behövde jag skriva en bok, säger John Mellkvist.

Just nu lever vi under en tid där ålder är extra angeläget, ämnet har vuxit och vi lider av psykisk ohälsa där även de äldre drabbas. Det handlar om synen på ålder, fortsätter Mellkvist och menar att det snarare är fel på attityder än lagstiftning. Välj din ålder är ett missionsprojekt som tar upp vikten av att ta in olika åldrar på arbetsmarknaden. Oavsett hur gammal du är så har du styrkor som följt med. Generationen som vuxit upp med ”tillväxt” skyr till exempel inte förändringar som innebär en känsla av uppbyggnad. Alla mår bäst när människor i olika åldrar möts, inspireras och lär av varandra.

I boken träffar John Mellkvists stjärnor och vardagshjältar som ger ålderismen en match och ger sina bästa tips, tankar och insikter. Han redogör för beteende- och normförändringar inom politik, arbetsliv, kultur och livsstil.

Ur boken

“Mycket talar för att 2020-talet blir »late bloomerns« decennium. En tid då fler människor än någonsin tidigare upptäcker att de har ett reservbatteri de kan använda för en välbehövlig nystart. Kanske för att ta tag i en passionerad men bortglömd hobby, som med en ny gnista har all potential att bli en huvudsyssla.”

Om författaren

John Mellkvist är PR-konsulten och framtidsspanaren som bestämde sig för att göra upp med ålderismen. På bara ett par år har John blivit landets kanske starkaste röst på området. 2018 utsågs han av regeringen till ambassadör för Delegationen för senior arbetskraft och 2019 blev han av tidningen Resumé utsedd till Årets Superkommunikatör för sitt arbete med att synliggöra åldersfrågorna och minska ålderismen

_______________________________________________________________________

John Mellkvists korta svar på varför en bok om ålder är viktigt för alla generationer

Vi lever i ett av världens mest “ålderistiska” länder. Något jag ofta hör. Inte lätt att bevisa, men inte heller svårt att påvisa.

Ungdoms-ålderismen: Unga begåvningar som känner sig redo för större uppgifter, men inte kommer till sin rätt eller blir tagna på allvar. (Framkommer bland annat i årets Jobbhälsorapport.)

Mitt-i-livet-ålderismen: Medelålders talanger som skulle kunna nå en helt ny nivå genom att med sin livserfarenhet i ryggen göra något helt annat – eller som vill ha mindre ansvar än förra gången – men som osynliggörs, inte satsas på eller överhuvudtaget inte kommer i fråga vid nyrekrytering.

Senior-ålderismen: Seniorer som vill fortsätta eller göra nya saker efter den förhärskande 65-årsgränsen. Som känner sig pånyttfödda eller i alla fall unga igen (eller aldrig känt annat). Så kallade ”Yolds” (young old) med massor av energi. Men som inte ges chansen.

Ovanpå detta finns en dimension av ålderism gentemot oss själva, som är mer än vanlig vid olika tidpunkter i livet – och som hindrar många från att maximera sina möjligheter.

Ingen ålderism är bättre än någon annan – men det är mänskligt och uppstår när vi använder oss själva, eller dem som liknar oss som måttstock, vilket sker varje dag.

Det här vill jag reda ut.