“Konsten behövs i omvälvningarnas tid” – Maria Lantz vill lyfta Konstfrämjandet

Sedan maj 2024 har Folkrörelsernas Konstfrämjande en ny ordförande. Maria Lantz – tidigare rektor på Konstfack, lärare på Kungliga Konsthögskolan, kritiker för DN, redaktör för Motiv, essäist och nuvarande professor i konst vid Malmö Universitet – ser, liksom Konstfrämjandet, konsten som en viktig del av samhällskroppen.

– Konsten är en grundläggande beståndsdel i det demokratiska samtalet. Den talar högt om det som skaver, om dilemman och om de möjligheter vi har som både lekande, tänkande och reflekterande människor. Sådant är fundamentalt i en demokrati, och särskilt i en tid av förenklingar och polarisering mellan åsikter, säger hon.

Med Konst för alla som uppdrag är Konstfrämjandet övertygade om att konst är en viktig del i människans bildning och att alla ska ha tillgång till den i ett jämlikt samhälle. På Malmö universitet arbetar Maria Lantz bland annat med Anna Lindh Academy, ett ledarskapsutbildnings-initiativ med grund i mänskliga rättigheter, där hon använder konst för att belysa etiska dilemman och komplexa frågor.

– Genom konsten kan vi hitta fler vägar att förstå oss själva i förhållande till samhället i stort. Det betyder inte att konsten är instrumentell, men däremot vill konsten möta en publik och det kan vi som konstfrämjare verka för. Alla medborgare bör ha möjlighet, ja rent av rätt, att möta konsten, säger hon.

Maria Lantz sitter förutom hos Konstfrämjandet även i styrelserna för Hasselbladsstiftelsen, Bildkonst Sverige och Skurups folkhögskola. Hon har arbetat i nära kontakt med politiska tjänstemän och ministrar, samt har ett brett kontaktnät inom kulturlivet. Dessa hoppas hon kunna använda sig av för att lyfta fram Konstfrämjandet som samhällsaktör och förespråka organisationens intressen och vision.

– Uppdraget ”Konst för alla” blir extra viktigt i tider av kulturinstitutionernas kris. Konstfrämjandet har ett fantastiskt nätverk via landets Folkets hus och parker, via hembygdsgårdar, andra medlemsorganisationer, och distrikten och deras relation till regioner och kommuner. Det måste vi ta vara på och använda: För konstnärernas skull men framförallt för publikens.

Under Maria Lantz tid på Konstfack har det fria samtalet varit en viktig beståndsdel för henne i utvecklingen av skolan, eftersom hon tror på både konstens och vetenskapens ambition att pröva nya tankar och idéer. Hennes engagemang och motivation att driva konsten framåt i samhället kommer att vara en betydande tillgång för Konstfrämjandet, framförallt i ljuset av den budget som presenterades av regeringen 19 september 2024. Enligt Magasin Ks genomgång så är den i år återigen den lägsta andelen av regeringens totala budget sedan 2004, motsvarande 0,65%.

– Vi befinner oss i ett läge där Sverige halkar efter sina grannländer vad gäller bildkonstens förutsättningar – såväl strukturellt som ekonomiskt. Finland, Norge och Danmark satsar stort på kultur med nya byggnader för bildkonst, bibliotek, scenkonst och musik medan Sverige sparar. Detta märks framförallt på mindre orter. Konsthallar tvingas lägga ner och vi som medborgare och publik får söka kulturen i ensamhet, via exempelvis kommersiella strömningstjänster. Det innebär att möten, samtal, pedagogik och överraskningar uteblir. Den kulturkris vi upplever är allvarlig. Den resulterar i ett demokratiskt underskott eftersom konsten är det sätt vi gemensamt kan hantera svåra existentiella frågor, dilemman och dela fördjupade insikter. Konsten behövs i omvälvningarnas tid: som källa till skönhet och tröst, till kritiskt tänkande, till humor och gemenskap.