Antalet sysselsatta inom jordbruk minskar fortsatt. 2023 var antalet 158 300, en minskning med 8 100 personer sedan 2020. Fler företagare är över 65 år, som står för 40 procent i enskilda företag. Mest sysselsatta inom jordbruket finns i Västra Götaland och Skåne.
Under 2023 hade 43 procent av de svenska jordbruksföretagen någon form av kombinationsverksamhet. Det vanligaste är arbete på entreprenad. Mer än en fjärdedel av de svenska jordbruksföretagen bedrev någon form av entreprenadarbete, som exempelvis snöröjning och dikesrensning. Det visar ny statistik från Jordbruksverket.
Journalister är välkomna till en pressträff om den nya statistik kring kommunernas inköp av livsmedel som blir tillgänglig i och med lanseringen av SILO-databasen den 9 april.
Antalet djur på svenska jordbruksföretag har minskat det senaste året, frånsett slaktkycklingar som ökat i antal under flera år. Det visar resultaten från undersökningen av strukturen i jordbruket som Jordbruksverket genomförde under 2023. Medan får- och nötkreatursföretagen följer ungefär samma fördelning över landet vad gäller djurantal så är koncentrationen av antalet grisar stor i Skåne.
En fungerande samhällsekonomi, robust elförsörjning och tillgång till så kallade insatsvaror är avgörande förutsättningar för att företag ska kunna fortsätta att producera och leverera mat även vid olika typer av störningar i kris och krig. Det konstaterar Livsmedelsverket och Jordbruksverket i en gemensam slutrapport i regeringsuppdraget om åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan.
Skörden av spannmål i Sverige förväntas vara 29 procent lägre än förra året på grund av ogynnsamt väder. Raps- och rybsskörden minskade med 27 procent, medan skörden av ärter och åkerbönor minskade med 36 respektive 38 procent jämfört med förra året.
Antalet ekologiskt hållna djur minskade för samtliga djurslag mellan 2021 och 2022. För nötkreatur, får och lamm, värphöns och slaktkycklingar har antalen minskat flera år i rad, medan antalet ekologiska grisar däremot har pendlat lite upp och ner under de senaste åren.
De genomsnittliga inkomsterna för Sveriges drygt 54 000 jordbrukarhushåll med enskild firma ökade med i snitt 2 procent till 415 000 kronor mellan år 2020 och 2021. Det visar Jordbruksverkets statistikrapport om jordbrukarhushållens inkomster för inkomståret 2021.
För Sveriges drygt 54 000 jordbrukarhushåll med enskild firma ökade de genomsnittliga hushållsinkomsterna av lönearbete (inklusive
För första gången odlas vete på över 500 000 hektar i Sverige. Det visar preliminär statistik för 2023. Vetearealen har ökat med 55 700 hektar, 12 procent, jämfört med 2022 och består av 50 300 hektar vårvete och 468 300 hektar höstvete.
Andelen mjölkproducenter i norra Sverige som skulle få ett nollresultat eller lägre om de inte fick ta del av det nationella stödet, har ökat drastiskt under de senaste fem åren. Produktionen av potatis minskar stadigt – medan antalet getter har ökat. Det visar Jordbruksverkets rapport om jordbrukets utveckling i norra Sverige under åren 2018–2022.
Att upprätthålla och öka den svenska livsmedelsproduktionen är väsentligt för att Sveriges befolkning ska få mat, i såväl stabila tider som i kris. När Jordbruksverket i en uppdaterad rapportserie presenterar mervärden inom svensk livsmedelsproduktion, lyfts försörjningsförmåga fram som ett viktigt mervärde. Konsumenter kan, genom att välja svenska livsmedel, bidra till att stärka både den svenska
Under de senaste två åren har Jordbruksverket satsat på viltprojekt med målet att nå ut med vildsvinskött till konsumenterna. Nu ökar efterfrågan, vilket bidrar till att vi på sikt ska kunna hålla vildsvinsstammen på en nivå som är acceptabel och i balans.
Årets areal med höstraps är den största höstrapsarealen sedan mätningar för respektive gröda inom raps och rybs började 1965. Arealen med spannmål är preliminärt 960 500 hektar, vilket är en minskning med 39 800 hektar jämfört med 2021. Det är därmed den minsta arealen som har använts till spannmålsodling sedan 1860-talet då mätningarna började.
Livsmedelsmarknaden påverkades 2020, liksom andra delar av samhället, av Coronapandemin. På köttmarknaden accelererade den importminskning som pågått under flera år. Importerat kött efterfrågas mindre när vi äter mindre ute, då restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött. Samtidigt äter vi fler måltider hemma med råvaror från dagligvaruhandeln där andelen svenskt kött är hög.
Sedan några år har förbrukningen av kött minskat samtidigt som importen sjunkit och den svenska marknadsandelen ökat. Utvecklingen har bland annat kopplats till konsumenternas ökade efterfrågan på hållbara livsmedel, en svag svensk krona, svinpesten i Kina som ritat om de globala flödena för griskött och effekter av torkan 2018. I år har ytterligare en kraft påverkat utvecklingen; Coronapandemin.
Under 2019 minskade slakten av ekologiska får och lamm med 10 procent jämfört med 2018. 21 procent av den totala slakten av får och lamm kom från ekologiskt hållna djur. Slakten av ekologiskt hållna nötkreatur ökade däremot med 3 procent Det visar Jordbruksverkets statistik om den ekologiska animalieproduktionen.
Både vilda och odlade humlor har stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen genom att de pollinerar viktiga grödor. Sedan 1990-talet har Sverige infört odlade humlor från Centraleuropa. Samtidigt har det funnits en oro för att införda humlor kan utgöra ett hot mot de vilda. En unik fältstudie visar nu att införda humlor inte ökar spridningen av virus, bakterier och parasiter.
Årets skörd av spannmål förväntas bli 5,9 miljoner ton. Det är en minskning med 4 procent jämfört med rekordskörden förra året, men en ökning med 10 procent jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. Det visar årets skördeprognos från Jordbruksverket. Om prognosen stämmer blir det fjärde största spannmålsskörden i Sverige under 2000-talet.
Naturvårdsverket och Jordbruksverket föreslår till regeringen att användandet av levande grävling vid grytanlagsprov bör fasas ut under en övergångsperiod.
Under sommaren 2020 kommer alla jordbruk i Sverige få en enkät från Jordbruksverket med frågor om strukturen på just deras jordbruk. Det handlar om arealer, djur, utbildning mm. Alla jordbrukare i landet, ungefär 60 000, får besvara undersökningen som kommer med posten runt månadsskiftet maj/juni. Undersökningen går även att fylla i digitalt.
Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.
Skeppsbrogatan 2
553 29 Jönköping
