Ovanlig salmonellatyp påvisad hos gris i Skåne
En ovanlig typ av salmonella, Salmonella Choleraesuis, har nyligen konstaterats i en grisbesättning i Skåne. Det är en salmonella som främst drabbar grisar och kan orsaka hälsostörningar i större utsträckning än andra typer av salmonella som påvisats hos grisar i Sverige de senaste åren. Fokus ligger nu på att bekämpa smittan och hålla svenska grisar fortsatt fria från sjukdomen.
Jordbruksverket och länsstyrelsen testar ny teknik för efterkontroll
Under 2020 kommer Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna att testa en ny teknik för att utföra vissa kontroller av gårdsstödet. Den nya tekniken innebär att vi använder satellitbilder för att avgöra om det har skett någon jordbruksaktivitet på marken som kontrolleras.
Pandemin förstärker den pågående trenden på köttmarknaden
Sedan några år har förbrukningen av kött minskat samtidigt som importen sjunkit och den svenska marknadsandelen ökat. Utvecklingen har bland annat kopplats till konsumenternas ökade efterfrågan på hållbara livsmedel, en svag svensk krona, svinpesten i Kina som ritat om de globala flödena för griskött och effekter av torkan 2018. I år har ytterligare en kraft påverkat utvecklingen; Coronapandemin.
Elektroniska öronbrickor och virtuella stängsel kan öka jordbrukets lönsamhet och miljönytta
Den digitala tekniken utvecklas rasande snabbt och för företag med djur på bete för går det att hämta stora vinster. Utmaningen är att få den digitala tekniken att fungera utomhus och över längre sträckor samt göra den tillgänglig för både små och stora djurgårdar. Det visar en ny rapport som har utrett digital teknik inom djurhållningen.
Hästgårdar kan göra goda insatser för miljön
Från och med i höst lanserar Greppa Näringen en miljörådgivning för hästgårdar. Målet är att göra hästhållarna medvetna om hur deras verksamhet påverkar miljön, identifiera vad som görs bra, vad som kan göras bättre samt ge förslag på åtgärder. Rådgivningen riktar sig till gårdar med fler än 15 hästar, är kostnadsfri, och sker på frivillig basis.
Lantbrukare uppskattar resultatbaserade ersättningar
Miljöersättningar är ett sätt att ge lantbrukarna betalt för att förvalta och producera miljönytta. Men miljönyttan per satsad skattekrona behöver bli högre. I ett treårigt pilotförsök i Falbygden, där ett 20-tal lantbruksföretag deltog, fick lantbrukarna på ett mer direkt sätt betalt vid leverans av miljönyttor istället för att kompenseras för att följa fasta skötselvillkor.
Stickprovskontroller av importerade gatuhundar införs
Jordbruksverket inför stickprovskontroller av gatuhundar som importeras från länder där rabies förekommer. Detta sedan en kontroll av ett 30-tal hundar nu visat att över hälften hade för dåligt rabiesskydd – trots att det i samtliga fall fanns skriftliga intyg på rabiesvaccination.
Kött från ekolamm minskade men ekologiskt nötkött ökade 2019
Under 2019 minskade slakten av ekologiska får och lamm med 10 procent jämfört med 2018. 21 procent av den totala slakten av får och lamm kom från ekologiskt hållna djur. Slakten av ekologiskt hållna nötkreatur ökade däremot med 3 procent Det visar Jordbruksverkets statistik om den ekologiska animalieproduktionen.
Unik studie: ännu inga tecken på att odlade humlor hotar vilda
Både vilda och odlade humlor har stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen genom att de pollinerar viktiga grödor. Sedan 1990-talet har Sverige infört odlade humlor från Centraleuropa. Samtidigt har det funnits en oro för att införda humlor kan utgöra ett hot mot de vilda. En unik fältstudie visar nu att införda humlor inte ökar spridningen av virus, bakterier och parasiter.
Fjärde största spannmålsskörden under 2000-talet
Årets skörd av spannmål förväntas bli 5,9 miljoner ton. Det är en minskning med 4 procent jämfört med rekordskörden förra året, men en ökning med 10 procent jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. Det visar årets skördeprognos från Jordbruksverket. Om prognosen stämmer blir det fjärde största spannmålsskörden i Sverige under 2000-talet.