Den 3 oktober är det 50 år sedan det första svenskbyggda satellitinstrumentet skickades iväg ombord på norrskenssatelliten ESRO-1A för att färdas i en bana runt jorden. Dessutom är det i år 30 år sedan Institutet för rymdfysik, IRF, skickade iväg sitt första instrument till en annan planet. Den 7 juli 1988 skickades den ryska rymdfarkosten Phobos-1 iväg för att studera Mars och dess måne Phobos.
Professor Stas Barabash, Institutet för rymdfysik, har mottagit 2018 COSPAR International Cooperation Medal för sitt "enastående bidrag till utvecklingen av internationellt vetenskapligt samarbete inom rymdforskning". Den internationella kommittén för rymdforskning, COSPAR, arbetar för att på en internationell nivå främja vetenskaplig rymdforskning.
På måndagen den 11 juni disputerar Ilka Engelhardt, Institutet för rymdfysik (IRF) och Uppsala universitet, på en avhandling om plasma och stoft vid månen Enceladus och kometen 67P, ”Plasma and Dust around Icy Moon Enceladus and Comet 67P/Churyumov-Gerasimenko”.
Med hjälp av fyra amerikanska forskningssatelliter har forskare hittat en ny magnetisk process i turbulent plasma i rymden. Magnetisk återkoppling är en viktig process som äger rum i magnetosfären. Den upplöser magnetisk energi, accelererar laddade partiklar och bidrar till s.k. rymdväder. Nu har forskare hittat magnetisk återkoppling där den aldrig setts tidigare, i turbulenta områden i rymden.
Det svenskutvecklade mätinstrument som fanns på rymdfarkosten Cassini har gjort spännande upptäckter i planeten Saturnus atmosfär. Jan-Erik Wahlund på Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala och hans kollegor visar att det finns en stark koppling, kemiskt och elektriskt, mellan Saturnus atmosfär och dess ringar. Nu har forsknings¬resultatet publicerats i den ansedda tidskriften Science.
Trots frånvaron av en magnetisk dipol liknande jordens, är Mars atmosfär väl skyddad från solvindens effekter på jonutflödet från planeten. Detta enligt mätningar från det svenskledda partikelinstrumentet ASPERA-3 på rymdsonden Mars Express som presenteras i en avhandling av Robin Ramstad, doktorand på Institutet för rymdfysik i Kiruna och Umeå universitet.
Nya resultat om Saturnus måne Titan presenteras i den avhandling som Oleg Shebanits lägger fram vid Uppsala universitet på fredag, den 3 november. Med hjälp av mätningar från ett instrument utvecklat vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala har han studerat den övre, laddade delen av Titans atmosfär, dess jonosfär.
På fredag den 20 oktober 2017 firar Institutet för rymdfysik, IRF, 60 år av framstående rymdforskning. Institutet kom till som Kiruna geofysiska observatorium, KGO, den 2 juli 1957. Idag har IRF verksamhet i Kiruna (huvudkontor), Umeå, Uppsala och Lund. IRF har haft huvudansvar för ett fyrtiotal forskningsinstrument ombord på satelliter som har besökt flera objekt i solsystemet.
En solstorm gjorde att planeten Mars träffades av energirika partiklar den 11 september 2017, visar mätningar från Institutet för rymdfysiks satellitinstrument, ASPERA-3, ombord på satelliten Mars Express. Solstormar är utbrott som slungar ut laddade partiklar från solens yta, och under tre dagar var strålningsvärdena vid planeten kraftigt förhöjda enligt mätningar av ASPERA-3.
Den 15 september är det dags för den sista stora finalen av vetenskapliga upptäckter med den amerikanska rymdfarkosten Cassini. Ombord finns ett instrument från Institutet för rymdfysik i Uppsala. Cassini är i en bana som för den rakt igenom gapet mellan den innersta synliga ringen och planeten Saturnus. Efter 22 sådana passager låter man till slut farkosten krascha in i Saturnus gasmassor.
Nu är det dags för den sista stora finalen av mätningar och vetenskapliga upptäckter med rymdfarkosten Cassini vid planeten Saturnus. Ett svenskbyggt instrument finns ombord och ska mäta in till sista sekunden i Saturnus atmosfär innan Cassini brinner upp i gasjättens molnmassor. Instrumentet, en s.k. Langmuirsond, har utvecklats vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala.
Professor emeritus Bengt Hultqvist, som fyller 90 år den 21 augusti, har ibland kallats "rymdens Hjalmar Lundbohm" - det är till stor del hans förtjänst att rymdverksamheten i Kiruna har fått en sådan enastående utveckling. Under Bengt Hultqvists 37-åriga ledning av Institutet för rymdfysik, IRF, utvecklades rymdverksamheten i Kiruna från 6 personer 1957 till ca 450 verksamma år 1994.
Institutet för rymdfysik, IRF, är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik. Mätningar görs i atmosfären, jonosfären, magnetosfären och runt andra planeter med hjälp av ballonger, markbaserad utrustning (bl a radar) och satelliter.
Vi har en lång och framgångsrik historia (sedan 1968) av att leverera instrument och tjänster för rymdforskningsprojekt: https://www.irf.se/sv/irf-i-rymden/
För närvarande har IRF instrument ombord på satelliter i bana runt två planeter: jorden och Mars. Dessutom instrument på baksidan av månen samt i bana runt solen. Instrument är även på väg till Merkurius och Jupiter.
IRF har ca 100 anställda och bedriver verksamhet i Kiruna (huvudkontoret), Umeå, Uppsala och Lund.
Box 812
981 28 Kiruna
SWEDEN
