NASA:s fyra nya satelliter i formationsflygning, MMS, har nu börjat lösa gåtan med vad som egentligen händer i gränsskikten i rymden mellan kolliderande magnetfält där laddade partiklar kan accelereras till mycket höga energier. Under veckan 13-17 juni samlas drygt hundra forskare från Europa och USA i Uppsala för att diskutera de första resultaten.
Den 8 juni besöktes Rymdcampus i Kiruna av Jan Nygren, regeringens utredare för möjligheten att sända upp småsatelliter från den svenska raketbasen Esrange Space Center. Utredaren och en delegation från Regeringskansliet, Länstyrelsen i Norrbotten, Rymdstyrelsen och SSC fick information om verksamheten av företrädare för Institutet för rymdfysik, Luleå tekniska universitet och EISCAT.
Joan Stude, Institutet för rymdfysik och Umeå universitet, har i sin avhandling bidragit till utvecklingen av en ny typ av instrument för att göra mätningar i rymdplasma. Instrumentet JDC (Jovian plasma Dynamics and Composition analyzer) gör det möjligt att avbilda hur elektriskt laddade partiklar från solen och från månarna kring Jupiter växelverkar med Jupiters gigantiska magnetosfär.
NASA:s fyra satelliter MMS sköts upp i bana runt jorden förra året; nu är analysen av de första resultaten klar. I en artikel i tidskriften Science som publiceras denna vecka visas de första mycket detaljerade mätningarna av gränsområdet där solvinden träffar jordens magnetfält. Institutet för rymdfysik i Uppsala har bidragit till instrumenten på MMS som mäter elektriska fält.
Månens rymdmiljö är mycket mer aktiv än man tidigare trott enligt Charles Lue vid Institutet för rymdfysik och Umeå universitet. Man har länge trott att månen passivt absorberar laddade partiklar från solen, solvinden, utan att nämnvärt påverka sin omgivning, men nya rön visar att månens yta och även lokalt magnetiserade områden i månskorpan reflekterar en del av solvinden.
Saturnus måne Enceladus har stora sprickor i sitt isskal varifrån vattenånga konstant sprutar ut från det hav som döljer sig under isytan. I en ny avhandling har Mika Holmberg (Institutet för rymdfysik, IRF) undersökt den yttre delen av planeten Saturnus praktfulla ringsystem. Mätningarna visar att plasmadisken är asymmetrisk och skiftad mot solen.
Nästa vecka, den 23 september, påbörjar den europeiska rymdorganisationen ESA:s rymdsond Rosetta en utflykt bort från kometen 67P Churyumov-Gerasimenko. Man ska flyga ut till ett avstånd på 1500 km från kometkärnan. Det gör man för att få en mer fullständig bild av kometens atmosfär och hur den påverkas av solvinden. Ombord på Rosetta finns två mätinstrument från Institutet från rymdfysik, IRF.
IRF anser att rymdutredningen innehåller flera bra förslag. Utredaren drar slutsatsen att svensk rymdforskning är internationellt framgångsrik och poängterar vikten av kontinuitet och långsiktighet. IRF ser positivt på förslaget att Rymdstyrelsen ska utökas och få mer av ett samlande ansvar för rymdfrågor. IRF stödjer även förslaget att möjliggöra uppsändningar av småsatelliter från Esrange.
I dagarna meddelade den europeiska rymdorganisationen ESA att det blir franska Airbus som får bygga Europas nästa stora rymdfarkost JUICE (JUpiter ICy moons Explorer), som skickas till jätteplaneten Jupiter och dess isiga månar 2022. Två av de tio vetenskapliga instrumenten ombord kommer från Sverige, och utvecklas av forskargrupper vid Institutet för rymdfysik i Kiruna och Uppsala.
Den europeiska rymdorganisationen ESA har valt den svenska satelliten THOR (Turbulence Heating ObserveR) som en av tre kandidater till nästa europeiska M-klass projekt (mellanstora rymdmissioner inom ESA:s Cosmic Vision). Projektet leds av Andris Vaivads vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala.
I en artikel i tidskriften Science visar en internationell forskargrupp ledd från Institutet för rymdfysik i Kiruna vad som händer då en magnetosfär håller på att bildas kring kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Resultaten bygger på mätdata som samlats in av kometjägaren Rosetta.
Forskare från Österrike och Sverige presenterar i tidskriften Science en förklaring till gasmoln vid planeter kring andra stjärnor. Under de senaste åren har mer än tusen planeter kring andra stjärnor upptäckts. En del av planeterna passerar framför stjärnan. Man kan då få information om planetens atmosfär genom att observera hur den absorberar stjärnans ljus.
Institutet för rymdfysik, IRF, är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik. Mätningar görs i atmosfären, jonosfären, magnetosfären och runt andra planeter med hjälp av ballonger, markbaserad utrustning (bl a radar) och satelliter.
Vi har en lång och framgångsrik historia (sedan 1968) av att leverera instrument och tjänster för rymdforskningsprojekt: https://www.irf.se/sv/irf-i-rymden/
För närvarande har IRF instrument ombord på satelliter i bana runt två planeter: jorden och Mars. Dessutom instrument på baksidan av månen samt i bana runt solen. Instrument är även på väg till Merkurius och Jupiter.
IRF har ca 100 anställda och bedriver verksamhet i Kiruna (huvudkontoret), Umeå, Uppsala och Lund.
Box 812
981 28 Kiruna
SWEDEN
