Nya resultat om Saturnus måne Titan presenteras i den avhandling som Oleg Shebanits lägger fram vid Uppsala universitet på fredag, den 3 november. Med hjälp av mätningar från ett instrument utvecklat vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala har han studerat den övre, laddade delen av Titans atmosfär, dess jonosfär.
En solstorm gjorde att planeten Mars träffades av energirika partiklar den 11 september 2017, visar mätningar från Institutet för rymdfysiks satellitinstrument, ASPERA-3, ombord på satelliten Mars Express. Solstormar är utbrott som slungar ut laddade partiklar från solens yta, och under tre dagar var strålningsvärdena vid planeten kraftigt förhöjda enligt mätningar av ASPERA-3.
Den 15 september är det dags för den sista stora finalen av vetenskapliga upptäckter med den amerikanska rymdfarkosten Cassini. Ombord finns ett instrument från Institutet för rymdfysik i Uppsala. Cassini är i en bana som för den rakt igenom gapet mellan den innersta synliga ringen och planeten Saturnus. Efter 22 sådana passager låter man till slut farkosten krascha in i Saturnus gasmassor.
Nu är det dags för den sista stora finalen av mätningar och vetenskapliga upptäckter med rymdfarkosten Cassini vid planeten Saturnus. Ett svenskbyggt instrument finns ombord och ska mäta in till sista sekunden i Saturnus atmosfär innan Cassini brinner upp i gasjättens molnmassor. Instrumentet, en s.k. Langmuirsond, har utvecklats vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala.
Perseiderna är namnet som getts till ett årligt återkommande och oftast spektakulärt fenomen på natthimlen, en meteorskur! Nu på lördag kväll är det dags igen för Perseiderna att komma och gå, toppen beräknas ske kl 19:00 den 12 augusti men skuren kommer att vara många timmar innan kl 19 och in genom hela natten. Vid ideala förhållanden beräknas i år runt 110 stjärnfall i timmen.
Nästa vecka startar en internationell konferens, ”Magnetospheres of the Outer Planets”, vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala, arrangerad av Institutet för rymdfysik. Ett par hundra forskare från främst USA, Europa och Japan samlas för att diskutera de senaste resultaten från planetsystemets gasjättar Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Den europeiska rymdorganisationen ESA har beslutat att rymdprojektet Mars Express ska drivas vidare till år 2018. Rymdsonden Mars Express sköts upp 2003 och har varit i omloppsbana runt planeten Mars i drygt 12 år. Ombord på rymdsonden finns satellitinstrumentet ASPERA-3 från Institutet för rymdfysik i Kiruna. Instrumentet mäter flödena av joner, elektroner och neutrala atomer i rymden kring Mars.
På fredag, 30 september 2016, avslutar kometjägaren Rosetta sin färd när den landar på kometen 67P Tjurjumov-Gerasimenko. Forskarna hoppas få mätningar ner till bara några meter ovanför kometkärnan innan Rosetta tar mark och därmed avslutar sitt långa uppdrag. Nu bjuder forskarna in allmänhet och medier till en rymdvaka på Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala (Ångströmlaboratoriet).
Den 30 september kommer kometjägaren Rosetta avsluta sin mission när den landar på kometen 67P Tjurjumov-Gerasimenko. Forskarna hoppas få mätningar ner till bara några meter ovanför kometkärnan innan Rosetta tar mark och därmed avslutar sitt långa uppdrag. Nu bjuder forskarna in allmänhet och medier till en rymdvaka på Ångströmlaboratoriet i Uppsala för att följa händelseförloppet.
NASA:s fyra nya satelliter i formationsflygning, MMS, har nu börjat lösa gåtan med vad som egentligen händer i gränsskikten i rymden mellan kolliderande magnetfält där laddade partiklar kan accelereras till mycket höga energier. Under veckan 13-17 juni samlas drygt hundra forskare från Europa och USA i Uppsala för att diskutera de första resultaten.
Joan Stude, Institutet för rymdfysik och Umeå universitet, har i sin avhandling bidragit till utvecklingen av en ny typ av instrument för att göra mätningar i rymdplasma. Instrumentet JDC (Jovian plasma Dynamics and Composition analyzer) gör det möjligt att avbilda hur elektriskt laddade partiklar från solen och från månarna kring Jupiter växelverkar med Jupiters gigantiska magnetosfär.
Isiga himlakroppar i vårt solsystem har stora hav under deras ytor, där liv skulle kunna uppstå och frodas. Detta framgår i en ny avhandling av Jesper Lindkvist, doktorand vid Institutet för rymdfysik och Umeå universitet. Resultaten försvaras tisdagen den 31 maj vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.
Institutet för rymdfysik, IRF, är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik. Mätningar görs i atmosfären, jonosfären, magnetosfären och runt andra planeter med hjälp av ballonger, markbaserad utrustning (bl a radar) och satelliter.
Vi har en lång och framgångsrik historia (sedan 1968) av att leverera instrument och tjänster för rymdforskningsprojekt: https://www.irf.se/sv/irf-i-rymden/
För närvarande har IRF instrument ombord på satelliter i bana runt två planeter: jorden och Mars. Dessutom instrument på baksidan av månen samt i bana runt solen. Instrument är även på väg till Merkurius och Jupiter.
IRF har ca 100 anställda och bedriver verksamhet i Kiruna (huvudkontoret), Umeå, Uppsala och Lund.
Box 812
981 28 Kiruna
SWEDEN
