Världens ökande befolkning beskrivs allt oftare som ett problem som hotar vår överlevnad, något debatten om "barnskam" är ett exempel på. Men är det sant? Onsdag 5 oktober berättar forskaren Emily Klancher Merchant om hur den här bilden kom till, om hur den tjänat fossilindustrins intressen och använts i rashygieniskt syfte för att kontrollera befolkningar i fattiga länder.
I boken Integration bland unga visar forskarna med ett brett faktaunderlag att integrationen går olika snabbt på olika områden. Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt höga amibitioner och gör goda framsteg vad gäller utbildning och inkomst. Samtidigt finns stora avstånd vad gäller sociala och kulturella aspekter.
I boken Integration bland unga visar forskarna med ett brett faktaunderlag att integrationen går olika snabbt på olika områden. Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt höga amibitioner och gör goda framsteg vad gäller utbildning och inkomst. Samtidigt finns stora avstånd vad gäller sociala och kulturella aspekter.
Nature human behaviour, en av världens mest inflytelserika samhällsvetenskapliga tidskrifter, publicerar nu en banbrytande studie av ett svenskt forskarteam som skapat en modell som kan förutsäga moralisk normförändring. "I moralfrågor rör sig världen imponerande förutsägbart", säger forskningsledaren Pontus Strimling.
Fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige är historiskt låg och extremt låg i ett internationellt perspektiv. Men skillnaderna i inkomst mellan barnfamiljer har ökat kraftigt sedan 2006 och fattigdomen koncentreras allt mer till barn vars föräldrar inte förvärvsarbetar. Det konstaterar två forskare vid Institutet för Framtidsstudier i en ny rapport, där också barn själva får komma till tals.
Hur mycket påverkar familjepolitiken hur din familj ser ut? Varför hänvisar vi till djur och natur när vi förklarar mänskliga beteenden? Kan en ensamstående person vara en familj? Vem tar egentligen hand om dina föräldrar på ålderns höst? Det senaste numret av Framtider dyker ner hos familjen.
De nordiska länderna är framgångsrika i att bekämpa fattigdom bland traditionella riskgrupper som äldre och barnfamiljer. Men ny forskning från Institutet för framtidsstudier visar att i de nordiska länderna är risken för fattigdom bland unga vuxna och invandrare högre än i många andra länder. Försteget i fattigdomsbekämpning i de nordiska länderna tycks inte gälla för de nya riskgrupperna.
Vad gör musiken med oss och vad gör vi med den? Detta nummer av tidskriften Framtider tar upp frågor om den nya tekniken som gör musiken mer tillgänglig, vi lyfter frågor om könsroller i musikbranschen och hur vi kategoriserar musikstilar och dess lyssnare i kön, ålder och sociala klasser. Vi funderar också på musikens och teknikens cykler: är "singeln" tillbaka?
Under de senaste hundra åren har betydelsen av goda familjeförhållanden och gott föräldraskap betonats allt mer i debatt och politik. Men vad utgör ett gott föräldraskap, och hur skapas goda mödrar och fäder? Svaret på dessa frågor förändrats under det senaste seklet. Såväl föräldraskapet självt som försöken att påverka det genomgår ständiga förändringar.
Under de senaste hundra åren har betydelsen av goda familjeförhållanden och gott föräldraskap betonats allt mer i debatt och politik. Men vad utgör ett gott föräldraskap, och hur skapas goda mödrar och fäder? I denna antologi visas att svaret på dessa frågor förändrats under det senaste seklet.
En ny forskningsrapport visar på tydliga kopplingar mellan den svarta och den vita sektorn i hushållstjänstsektorn. Författaren Anna Gavanas visar att de lever i symbios och att detta förhållande inte har förändrats på grund av RUT-avdragets införande.
Institutet för Framtidsstudier och Dialogos förlag publicerar forskningsrapporten: Frivillig barnlöshet – barnfrihet i en nordisk kontext. Idag presenteras den första vetenskapliga studien av frivillig barnlöshet i Sverige. Med utgångspunkt i studier genomförda i Sverige, Norge och Finland diskuteras frågan om barnfrihet, det vill säga frivillig barnlöshet.
Ny skrift från Institutet för Framtidsstudier: Amazonia – den framtida värld där kvinnor styr av Arne Jernelöv. Professor Arne Jernelöv diskuterar centrala aspekter på mäns och kvinnors ställning i samhället och diskuterar vart vi är på väg, samt hur snabbt det går. Genom att lägga samman trender på olika områden kastar han nytt ljus över en möjlig framtid där kvinnor styr - Amazonia.
Nytt nr av tidskriften Framtider! Hur kan en stat ta ut skatt på bästa sätt när nationsgränsernas betydelse minskar för handel och investeringar och när arbetskraften rör sig mellan länderna? Och hur löser vi ekvationen att efterfrågan på vård och omsorg ökar medan andelen skattebetalande svenskar i produktiv ålder samtidigt minskar? Skatter är temat för Framtider 3/2010.
Anna Gavanas arbetar med en rapport om relationerna mellan den vita och den svarta sektorn, som publiceras i november. Slutsatserna är att det inte går att separera den vita sektorn från den svarta utan att de lever i en stark symbios. Under arbetet med denna rapport har hon funnit att arbetande i den svarta hushållsnära sektorn ofta ställs inför krav på sexuella tjänster tillsammans med städning.
Johanna Kumlin har studerat förändringar i fördelningen av kvinnor och män över arbetsplatser, organisationer och yrken i Sverige under perioden 1990-2003. Studien visar att fördelningen av kvinnor och män över arbetsplatser och organisationer är ojämn och totalt sett oförändrad under denna trettonårsperiod.
Kvinnors yrkesarbete kan inte kopplas till ökade konflikter mellan arbete-familj eller stress i hemmet. 20 välfärdsstater har studerats avseende koppling mellan den förda familjepolitiken och enskildas upplevelse av stress och konflikt mellan arbete och familj.
Nytt nummer av tidskriften Framtider ute nu! Genom historien har tekniska och sociala förändringar påverkat människans uppfattningar om tid och hennes beroende av tid – tid är temat för Framtider 2/2010.
Det svenska försvars‐ och säkerhetspolitiska landskapet förändras i takt med att nya hotbilder identifieras. I dessa hotbilder ingår också föreställningar om kön. Samtidigt har kvinnors deltagande i försvars‐ och säkerhetspolitiken ökat. Institutet för Framtidsstudier och Folk och Försvar bjuder in till ett Framtidsfokus om kön och säkerhet i framtiden.
Antalet vigslar över nationsgränserna ökar men samhället präglas av en del fördomar och myter kring dessa giftermål vilket speglar en begränsad kunskap i ämnet. Författarna till rapporten har gjort en kvantitativ studie och tittat på demografiska, socioekonomiska och geografiska aspekter för att se vilka faktorer som påverkar sannolikheten att en svensk gifter sig med en partner från utlandet.
Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse med rötter i 1970-talet. Vi tar med vetenskapliga metoder fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram omfattar fem teman som handlar om framtida generationer, demokrati för det tjugoförsta århundradet, nya teknologier och mänsklighetens framtid, diskriminering, sexism och rasism, samt jämlikhet. Hos oss ryms också sekretariatet för det globala forskarnätverket World Values Survey.
Holländargatan 13
101 31 Stockholm