Vad krävs för att logistik ska vara hållbar på riktigt?

Nya arbetsmodeller, ny teknik och nya drivmedel är allihop viktiga steg mot framtidens hållbara logistik. Men det allra mest avgörande är någonting som behöver ske i maggropen och huvudet på oss människor.

Den här artikeln skulle egentligen handla om alternativa drivmedel. Men när vi pratade med vår rådgivare Magnus Swahn, expert på hållbar logistik och en viktig del i vårt nätverk, blev vi övertygade om att ta ett betydligt större perspektiv.

För att göra en lång historia kort: Det viktigaste steget mot hållbar logistik är att inse och acceptera att en enda, enkel lösning aldrig kommer att komma. Vilket knappast är en revolutionerande insikt i sig.

Obalanserad uppmärksamhet

Problemet är att det är just de enkla lösningarna som genererar rubriker. Löpsedlar som kan ge ett falskt sken av att räddaren är här för att ta oss ur klimatkrisen. Medan det i själva verket är alla de små, långsamma sakerna som tillsammans kommer att göra riktig skillnad.

Det är just dessa ”småsaker” vi vill uppmuntra till och inspirera med den här artikeln. Även om det innebär att vi behöver peka på brister hos lösningar som vi både tror på och förespråkar. För, som sagt, lösningen är inte en enda sak. Lösningen är alltihop sammantaget.

Lösningar med egna problem

Hur som helst – låt oss börja med alternativa drivmedel. Biogas, etanol och så kallad biodiesel såsom HVO (hydrogenated vegetable oil) och RME (rapsmetyleter) är de vanligaste alternativa bränslena som är i bruk idag.

Med förnybara källor och decimerade utsläpp är det mycket som skiljer dessa drivmedel från sina fossila föregångare. Ett problem är dock att de är nischbränslen, och det finns ingen möjlighet att producera i närheten av så mycket som behövs.

Ett exempel: Tyskland och Frankrike använder totalt sett mer HVO än Sverige idag. Men om de skulle börja använda procentuellt lika mycket som Sverige skulle deras förbrukade mängd öka så mycket att HVO inte skulle räcka till Sverige längre. Över huvud taget.

När det gäller elektricitet som alternativt drivmedel ser vi med glädje hur utvecklingen går framåt. Men det finns fortfarande många frågetecken kvar att räta ut. De främsta punkterna handlar om hur vi ska lyckas producera all elkraft och hur vi ska få den dit den behövs. Och hur vi ska göra med de ädelmetaller som krävs i modern batteri- och motorteknik. Återigen en lösning som ofta får uppmärksamhet, men som är långt ifrån att kunna stå på egna ben.

Vi skulle kunna fortsätta peka på svårigheter och hinder men stoppar oss själva här för att inte bara snöa in på problem. Istället vill vi ta upp allt det man kan göra för att göra verklig skillnad.

Här utgår vi från en modell som vi har lånat från hållbarhetsexperten Magnus Swahn. Han har tagit fram modellen för att visualisera de olika nivåerna som påverkar och samverkar i ett logistiksystem.

Trafikinfrastruktur

På den allra mest grundläggande nivån är våra egna möjligheter att påverka ganska små. Ta tågtransporter som exempel. Det lilla vi kan göra är att öka efterfrågan på dem, men det som framförallt krävs är politiska beslut och enorma investeringar för att i så fall bygga ut tågtrafiknätet.

Även om vi själva inte kan göra så mycket här vill vi ändå ta med det. Främst för att påminna om vikten av att bygga för ett samhälle vi vill ha imorgon snarare än prioritera lösningar på problem vi hade igår.

Stödjande undersystem

Med stödjande undersystem menar vi fordon och drivmedel, alltså det vi delvis har tagit upp. Trots de utmaningar vi nämnde tidigare finns det mycket att hämta här. Varje fordon som drivs av en förnybar energikälla är ett steg åt rätt håll, även om det som sagt inte kan vara hela lösningen på egen hand.

Ett färskt exempel på utveckling åt rätt håll är vår kund Elgiganten som just nu är i fart med att gå över till 100 % HVO som bränsle i alla transporter till Finland. För Elgigantens transporter till våra största hubbar i Stockholm, Göteborg, Oslo och Köpenhamn har vi dessutom ett antal biogasdrivna fjärrfordon.

Vi har hybridfordon (med el och HVO) hos vår kund Løvenskiold i Norge samt en stor andel RME och HVO inom vår dryckesdistribution. Inom den närmaste tiden kommer vi också driftsätta flera biogasdrivna distributionsfordon.

Trafik

En nivå upp handlar det om hur fordon och varor rör sig. Här ligger mycket av det mödosamma arbete som kanske bara leder till någon procents förbättring om året. En procent som knappast skapar några löpsedlar, men som är helt oumbärlig i det långa loppet.

Själva arbetar vi mycket med att optimera allt från körvägar till interna flöden på lagerterminaler och distributionshubbar.

Det är också i trafiken som den sociala hållbarheten tar störst plats. Det vi på InQuire gör här är att eliminera så många led som möjligt mellan oss själva och chaufförerna. I praktiken innebär det att vi samarbetar med hundratals små åkerier snarare än ett fåtal speditörer.

En av fördelarna med att komma närmare den som sitter bakom ratten är att vi mycket lättare kan kontrollera att de hårda krav vi ställer efterlevs. När vi tillsammans med Elgiganten utvecklade deras hållbarhetskoncept Logistik med hjärtat var vi bland de första som skrev in i avtalen med transportörerna som kör i Europa att chaufförerna minst varannan vecka skulle få komma hem till sina familjer. Då retade vi gallfeber på branschen, idag är det ofta en hygienfaktor.

Vi har krav på löner, språkkunnighet och själva fordonen eftersom de är chaufförernas arbetsplats.

Transporter

Först nu kommer vi till själva transporterna. Även här rör det sig om små, kontinuerliga förbättringar som bidrar till långsiktig hållbarhet. På InQuire jobbar vi envist med fyllnadsgraden i vartenda fordon och har kämpat mot fraktandet av luft från dag ett.

Förutom enskilda transporter finns det här också möjlighet att ta ett större grepp och våga göra saker tvärtom mot hur man alltid gjort. Ett tydligt exempel är det distributionsnätverk vi har byggt upp tillsammans med dryckesdistributören KGA Logistik och bryggerierna Kopparbergs och Åbro.

Det är alltså aktörer som konkurrerar inom samma bransch, men som samkör sina transporter eftersom de insåg hur mycket större effektivitet de då kunde skapa tillsammans, ur ett rent hållbarhetsperspektiv.

Varuförsörjning

I modellens översta lager hittar vi system för varuförsörjning. Här kan det finnas dolda bovar som sätter käppar i hjulen för andra förbättringsmöjligheter. Till exempel kan det finnas rigida krav på ledtider som i sin tur omöjliggör saker som optimerad fyllnadsgrad någon helt annanstans.

Vid externa transporter är snabba leveranser ett vanligt konkurrensmedel. Men frågan är om allting alltid behöver gå lika snabbt? Och varför inte ge konsumenten fler och tydligare val för att möjliggöra smartare leveranser och mer välfyllda transporter? Kanske måste inte det där paketet med nyköpta prylar hänga på ytterdörren nästa dag.

För oss är det en ständig utmaning att öka fyllnadsgraden utan att tumma på konkurrenskraften i själva leveranserna.

När det gäller den interna varuförsörjningen jobbar vi med planering och datadrivna, proaktiva insatser för att försöka få bort onödigt användande av resurser. Återigen ett långsamt arbete, men med den där ynka procentens förbättring som betyder så mycket.

Avslutningsvis

När den efterlängtade räddaren visar sig vara bara en liten, liten del av lösningen är det lätt att deppa ihop. Rubrikerna lovade ju så mycket. Men det är också därför vi nu vill slå ett slag för alla de där små, långsamma, mödosamma insatserna. De som aldrig får några egna löpsedlar, men som blir någonting stort tillsammans.

Parallellt med det vi har nämnt i artikeln fortsätter vi tillsammans med våra kunder och leverantörer att testa ny teknik och nya bränslen, för att vara med och påverka utvecklingen i både det lilla och det stora.

Och vi hoppas att du som har läst ända hit har fått med dig en och annan tanke eller lärdom som kan föda nya idéer. Tack för uppmärksamheten!

Fotnot: Vi har använt en förenklad variant av Magnus Swahns logistikmodell där vi tagit bort både resor och samhällsplanering eftersom dessa ligger utanför ramarna för det vi gör eller kan påverka.