Musikalisk mångfald idén bakom Hesselby kammarmusikfestival

– Med bredden i både programmet och bland musikerna når vi den dynamik och mångfald festivalen vill visa upp, säger Hesselby kammarmusikfestivals konstnärlige ledare Kjell-Åke Hamrén.

Ett program med å ena sidan kända tongångar ur den klassiska musikskatten, å andra sidan nyare musik från 1900-talet och vår egen tid, framfört av etablerade festivalartister, studenter från Kungliga Musikhögskolan och musiker från Arméns Musikkår. Lägg till det tre uruppföranden och du får Hesselby kammarmusikfestival.

– Tänk om vår litterära kanon skulle förseglas vid sekelskiftet 1899-1900. Vi kan inte föreställa oss att inte läsa ny litteratur. Det är nödvändigt för att en tradition ska utvecklas att man har ett dubbelt synsätt. Först när man blandar, uppstår de möten som föder utveckling. Därför har vi haft det som som tumregel, att Hesselby kammarmusikfestival inte är en festival för de klassiska standardverken, men inte heller en festival för nutida konstmusik, utan ett försök att blanda och balansera dessa, säger festivalens konstnärlige ledare Kjell-Åke Hamrén.

På Hesselby kammarmusikfestival arbetar man med tre artistgrupperingar – nio etablerade festivalartister, 23 studenter från Kungliga Musikhögskolan och dryga tjoget musiker från Arméns Musikkår. 

Totalt runt 50 musiker på en festival som pågår i fem dagar?

– Ja, det kan tyckas vara många, det får jag höra. Och det är många – av goda skäl. Vill man få till det där mötet där etablerat möter nytt, handlar det förstås inte bara om musiken i sig, utan också om dem som framför den. En traditionell uppsättning om 5-6 musiker skulle inte klara av att vara både män och kvinnor, både gammal och ung, både etablerad och nykläckt, och så vidare. Med bredden i både programmet och bland musikerna når vi den dynamik och mångfald festivalen vill visa upp, säger Kjell-Åke Hamrén.