Nytt nummer av Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope

Konstmuseiarkitektur
Nytt nummer av Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope

I det nya numret av Skiascope granskar Göteborgs konstmuseum konstmuseiarkitekturen. Varför ser konstmuseer ut som de gör? Hur har förståelsen av konstmuseets roll och funktion förändrats från 1800-talet fram till idag?

Från Altes Museum i Berlin och Londons National Gallery till MAXXI i Rom och Louvren Abu Dhabi. I Skiascope 7 undersöks konstmuseiarkitektur med utgångspunkt i de senaste decenniernas många nyuppförda och tillbyggda konstmuseer. Författarna frågar sig hur olika syn på konsten och konstmuseets roll i samhället har satt avtryck i arkitekturen, från pampiga trapphallar till minimalism och spektakulär dekonstruktivism.

-Idag är byggnaden ofta ett viktigare varumärke för museet än dess samling, säger forskningsledare Kristoffer Arvidsson, redaktör för publikationen. Denna förändring har medfört spektakulära byggnader som ofta brister i funktionalitet. Men det finns också exempel på konstmuseiarkitektur som håller sig mer i bakgrunden.

-Arkitekternas visioner stämmer inte alltid överensstämmer med museernas behov, fortsätter Arvidsson. En förklaring till denna diskrepans har vi funnit i att museets funktioner idag har utvidgats. Museer har blivit platser för umgänge och konsumtion, likväl som platser där man upplever konst. Arkitekturen medverkar aktivt i denna kommersialisering av museet.

Som jämförelse behandlas även konstmuseiarkitektur från det tidiga 1800-talet, en tid då flera klassiska konstmuseer uppfördes.

-Undersökningen visar att konstmuseet alltsedan 1800-talet haft en komplex relation till offentligheten. Museer visar inte bara konst, de skapar också föreställningar om vad konst är, konstaterar Arvidsson.

Forskningsprojektet har föranletts av pågående diskussioner om en om- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum för att skapa större enhetlighet mellan dess olika delar, bättre funktionalitet och större utställningsytor. Wingårdhs genomför en förstudie som till stor del finansierats av Stena A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur och som även bidragit till en arkitekttävling. Tillsammans med Anna Ahrenbergs fond har Stena A Olssons Stiftelse även finansierat detta nummer av Skiascope.

Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope ges sedan 2009 ut av museets forskningsavdelning. Namnet är hämtat från ett instrument skapat för att kunna studera enskilda verk i 1800-talets täta museihängningar. Liksom skiascopet är skriftseriens ledstjärna fokusering. I varje nummer fokuserar vi på betydelsefulla frågor som rör konst och konstmuseer. Hittills har Skiascope behandlat museihängningar, Göteborgs konstliv 1960–2000, konstpedagogik, samlingar och svenskhet. Till nummer 7 har formgivningen uppdaterats för att göra innehållet mer tillgängligt.

Medverkande:
Fil. dr Kristoffer Arvidsson, forskningsledare vid Göteborgs konstmuseum
Lena From, projektchef på Stockholm konst
Fil. dr Stina Hagelqvist, vikarierande universitetslektor vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
Dr Alexandra Stara, Reader in the History & Theory of Architecture, Faculty of Art, Design & Architecture, Kingston University, Storbritannien
Fil. dr Henrik Widmark, universitetslektor vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

SEMINARIUM OCH RELEASE
Välkommen till seminariet Konstmuseiarkitektur i förändring
Göteborgs konstmuseum, fredagen den 9 oktober 2015 kl 13–16, 40 kr eller årskort.
Anmälan: konstmuseet@kultur.goteborg.se

Skiascope 7 kan beställas från Göteborgs konstmuseums museibutik för 195 kr, 031-368 35 10, bue.nordstrom@kultur.goteborg.se

För mer information:
Pressex: Malin Gustafsson, kommunikatör, 031-368 35 07, malin.gustafsson@kultur.goteborg.se
Om innehållet: Kristoffer Arvidsson, forskningsledare, 031- 368 35 29, kristoffer.arvidsson@kultur.goteborg.se
Isabella Nilsson, museichef, 031-368 35 01, isabella.nilsson@kultur.goteborg.se

Fyra viktiga slutsatser i boken
-Konstmuseets funktioner har under senare decennier utvidgats, från att primärt ha handlat om att vara en plats för att bevara och visa konst, till att bli mötesplats och konsumtionsarena. Arkitekturen har blivit en central del i museernas varumärke och attraktionskraft.

-Även om mer diskret och minimalistisk arkitektur ofta är mer funktionell än den mest spektakulära dekonstruktionsarkitekturen, delar dessa olika formspråk likväl en bildmässig förståelse av vad arkitektur är.

-Konstmuseet har alltsedan det tidiga 1800-talet haft en komplex relation till offentligheten och fungerat som en disciplinerande samhällsinstitution. Museer visar inte bara konst, de skapar också föreställningar om vad konst är.

-De stora konstmuseerna har skapat varumärken som inte bara säljer deras samlingar, utan också i sig själva kan säljas vidare och exporteras. Det tydligaste exemplet på detta är hur stora museer skapat dottermuseer i andra städer och länder.

Skiascope 7. Konstmuseiarkitektur/Art Museum Architecture
Göteborgs konstmuseums skriftserie

Redaktör: Kristoffer Arvidsson
Författare: Kristoffer Arvidsson, Lena From, Stina Hagelqvist,
Isabella Nilsson, Alexandra Stara, Henrik Widmark
Språk: svenska/engelska
392 sidor. ISBN 978-91-87968-92-1