​Vem ska äga framtidens energisystem?

Vem kommer investera i de svenska energisystemen i framtiden och hur kommer ägandet att se ut? Det var några av frågorna som diskuterades vid ett Almedalsseminarium på onsdagen. Värd för seminariet var PWC och deltagarna representerade olika typer av ägande; kommunalt, statligt, risk- och pensionskapital.

Samstämmigheten var stor vad gäller de stora förändringar som pågår inom energibranschen liksom att de omfattande investeringar som måste göras kommer att kräva nytt kapital från många olika håll. Det rådde också enighet om att de mest lämpliga ägarna är de som har ett långsiktigt perspektiv och som vill investera i och utveckla verksamheterna.

På frågan varför det trots behov av investering och utveckling görs så få nya affärer inom de kommunala energibolagen konstaterade Lotta Brändström, VD för Göteborg Energi att många fortfarande ser ett stort värde i det offentliga ägandet.

– Förtroendet för lokala och regionala energibolag är stort. Politikerna vill säkerställa konkurrenskraftiga priser och att delar av vinsten kan gå tillbaka till ägarna. Ett kommunalt bolag kan också se till samhällsnyttan på ett annat sätt, sa hon.

Per Langer, VD på Fortum som till hälften ägs av den finska staten ansåg dock att politikerna inte har den kontroll de tror.

– Man har en vision om kontroll över verksamheten men det är i hög grad en illusion baserad på bilden att det är enkelt att äga energisystem, sa han.

Oavsett vem som i framtiden kommer att äga energisystemen var panelen dock ense om att kraven på regelverken kommer att öka.

– De reglerande myndigheterna måste bli duktiga beställare med koll på helheten, konstaterade Andreas Regnell, strategichef på Vattenfall och fick medhåll av Lotta Brändström.

– Reglerar man på rätt sätt skapar man förutsättningar för fler ägare, sa hon.

Övriga deltagare i seminariet var Kerstin Hessius, VD, Tredje AP-Fonden och Daniel Perez, Director, EQT.