Pressinbjudan: Öppen föreläsning om högerextrem terrorism i USA den 21 maj kl 15
Välkommen till en öppen föreläsning följt av en frågestund med Jacob Ware, forskare vid Council on Foreign Relations (CFR), om högerextrem terrorism i USA.
Välkommen till en öppen föreläsning följt av en frågestund med Jacob Ware, forskare vid Council on Foreign Relations (CFR), om högerextrem terrorism i USA.
Flera forskare och experter från Försvarshögskolan är på plats under Almedalsveckan i Visby den 25–28 juni, där de bland annat diskuterar lärdomar från kriget i Ukraina, säkerhetsskyddets roll i totalförsvaret och andra aktuella frågor inom försvar, krishantering och säkerhet.
Den 15 mars inrättades Centrum för krigsspel vid Försvarshögskolan. Det virtuella centrumet ska samordna och utveckla den spelrelaterade verksamheten vid lärosätet och vara ett nav för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte.
En klar majoritet av svenskarna stödjer EU:s beslut från 2022 om att blockera de ryska statsstödda plattformarna RT/Sputnik från att sända i Europa. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften European Security.
I sin avhandling undersöker Rasmus Andrén de konflikdynamiker som uppstod i samband med översvämningskatastrofen i Kashmir 2014. – Jag visar att katastrofer både kan förvärra och mildra olika skeenden i en konflikt. Att ha insikt om de här förhållandena, som ofta pågår samtidigt, kan hjälpa oss att bättre förstå och hantera miljökatastrofer, säger han.
Julia Zulver har utsetts till en av årets Wallenberg Academy Fellows av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Hennes forskning handlar om hur feministiska organisationer arbetar för att bevara kvinnors rättigheter i komplexa säkerhetsmiljöer efter krig och konflikter.
I en ny artikel utforskar forskare vid Stockholms universitet och Försvarshögskolan ångestens roll i forskningsprocessen. De fokuserar framför allt på hur man formulerar sin forskningsfråga och hur ångest och oro kan bidra till en mer kreativ forskningsprocess och intressantare forskningsproblem.
Evin Ismail forskar om den islamistiska ideologins utveckling och skriver just nu på en populärvetenskaplig bok om islams moderna historia. – Jag intresserar mig också för informationspåverkan och undersöker vilka narrativ Iran och Kina för fram på engelska och i Mellanöstern.
Vad som händer när stater använder andra länder som mellanhänder för att distribuera militärt stöd till rebellgrupper är betydligt mer komplext än vad tidigare forskning antagit. – Vår studie ger en ny bild av hur krig via ombud fungerar i praktiken och öppnar ett nytt forskningsfält, säger Niklas Karlén.
Den så kallade LVU-kampanjen exponerar en omfattande sårbarhet i det svenska samhället i form av avsaknaden av tillit mellan svensk offentlig förvaltning och vissa invånare – vilket i sin tur exploateras av utländska aktörer. Detta är en av slutsatserna i en ny rapport, som också pekar på att den svenska och internationella dimensionen av kampanjen inte går att separera.
Långt ifrån alla svenskar som konsumerar media från de ryska kanalerna RT och Sputnik håller med om innehållet i narrativen och drivkrafterna bakom mediekonsumtionen varierar kraftigt. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften International Journal of Press/Politics.
Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap, har utsetts till 2022 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet. Hon får priset för sin forskning om fientliga narrativ och informationspåverkan.
I en ny vetenskaplig artikel beskriver Kristin Ljungkvist, universitetslektor i krigsvetenskap, vilken typ av urban krigföring som förs i Ukraina. Hon analyserar även skillnaderna mellan kriget i Ukraina och den typ av urban krigföring som förväntats och planerats för av västerländska militärorganisationer och strateger.
Otillräckliga förberedelser, bristande logistik och orealistisk planering är några av anledningarna till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades. Det visar en ny studie som analyserar händelseutvecklingen under Ukrainakrigets första månader ur ett logistikperspektiv.
I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cooperation and Conflict analyserar forskare vid Försvarshögskolan hur Sverige skildrades i internationell media under coronapandemins första år. – På ytan kan det se ut som om det fanns likartade, ganska polariserade narrativ i alla de fem länder vi tittat på, men vid en närmre analys framträder intressanta skillnader, säger Linus Hagst
Den nya rapporten "Salafism och salafistisk jihadism 2.0: Påverkan mot och utmaningar för det svenska demokratiska samhället" pekar bland annat på att de våldsbejakande miljöerna i Sverige har blivit mindre synliga och gått ifrån våldsfrämjande metoder till att i större utsträckning använda sig av demokratiska medel för att främja sina syften.
Vilka beredskapshöjningar finns det i Sverige? Och vilka lagar tillämpas i kris och krig? För att öka förståelsen för hur lagstiftningen inom krisberedskap och totalförsvar samspelar har Försvarshögskolan tagit fram en modell som är gratis att använda.
Män och yngre personer är klart överrepresenterade när det gäller vilka som konsumerar och sprider innehåll från de ryskstödda nyhetskanalerna RT och Sputnik. De håller också i högre grad med om rapporteringen än de nyhetskonsumenter som inte följer dessa kanaler. Det visar en ny studie från Försvarshögskolan.
Mariam Bjarnesen, universitetslektor i krigsvetenskap, och Linus Hagström, professor i statsvetenskap, har utsetts till 2021 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet.
En ny studie undersöker hur USA och Kina spridit strategiska berättelser om sig själva och varandra under covid-19-pandemin, samt i vilken omfattning dessa berättelser fått fäste och förts vidare av andra stater.
– Resultaten pekar på att länder verkar ta det här med strategiska narrativ på allvar, men i omvärlden plockades de amerikanska och kinesiska berättelserna upp i väldigt begränsad
Försvarshögskolan utbildar och forskar för en säkrare värld. Vi är en specialiserad högskola inom området försvar, krishantering och säkerhet - kunskapsområden som bidrar till ett säkrare samhälle, både nationellt och internationellt. Här får studenter, forskare och lärare utvecklas i en unik akademisk miljö där militära och civila perspektiv möts och där yrke och akademi går hand i hand. Våra studenter är framtidens civila och militära ledare, experter och forskare som ska analysera och hantera krissituationer och säkerhetsproblem. Försvarshögskolan utbildar Sveriges officerare och leder den akademiska utvecklingen av officersyrket.
Drottning Kristinas väg 37 / Box 278 05
115 93 Stockholm
Sverige