The annual NATO Youth Summit, will be held this year in Stockholm and Miami. In Stockholm, 200 young people will gather to discuss current security policy challenges and NATO's role with civilian and military decision-makers. Among other things, they will have the opportunity to ask questions to NATO's highest-ranking military representative.
Natos årliga toppmöte för ungdomar - Nato Youth Summit - äger rum 13 maj i Stockholm och Miami samt online. I Stockholm samlas 200 ungdomar för att disktuera aktuella säkerhetsutmaningar och Natos roll. Medverkar gör bland andra ordförande för Natos militärkommitté, amiral Rob Bauer och försvarsminister Pål Jonson.
En klar majoritet av svenskarna stödjer EU:s beslut från 2022 om att blockera de ryska statsstödda plattformarna RT/Sputnik från att sända i Europa. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften European Security.
Samtal om europeisk säkerhetspolitik stod på programmet när president Emmanuel Macron besökte Försvarshögskolan och Karlbergs slott där han talade till kadetter, studerande vid det Högre officersprogrammet och särskilt inbjudna gäster.
I sin avhandling undersöker Rasmus Andrén de konflikdynamiker som uppstod i samband med översvämningskatastrofen i Kashmir 2014. – Jag visar att katastrofer både kan förvärra och mildra olika skeenden i en konflikt. Att ha insikt om de här förhållandena, som ofta pågår samtidigt, kan hjälpa oss att bättre förstå och hantera miljökatastrofer, säger han.
Överstelöjtnant Marcus Rosened, chef på Arméstabens operationssektion i Enköping och Jacob Birkenland, globalt ansvarig för press och public affairs på Skanska är årets alumner 2023 vid Försvarshögskolan.
Anders Ekholm forskar om operationskonst med utgångspunkt i den israeliska försvarsmaktens erfarenheter. Han har flera källor i regionen och följer den aktuella situationen efter Hamas terrorattacker på nära håll. – Rent militärt finns den största risken för Israel vid norra gränsen mot Libanon, säger han.
Diskussionen om att nyttja militärens stöd för polisiära insatser i bekämpningen av gängkriminaliteten kräver förståelse för militärens och polisens i grunden olika funktioner. – De skiljer sig åt på många fundamentala sätt, speciellt i våldsutövandet. Därför är det inte en bra idé att använda sig av militära aktörer i polisiära funktioner där våld kan behöva användas, säger Carina Lamont.
Hur kan frivilliga bidra om Sverige skulle hamna i krig? Vilka frivilliga krafter finns på plats i dag och hur bör de organiseras? Det är några av frågorna som Försvarshögskolans forskare och experter är med och diskuterar under årets Almedalsvecka.
Vad som händer när stater använder andra länder som mellanhänder för att distribuera militärt stöd till rebellgrupper är betydligt mer komplext än vad tidigare forskning antagit. – Vår studie ger en ny bild av hur krig via ombud fungerar i praktiken och öppnar ett nytt forskningsfält, säger Niklas Karlén.
I en ny vetenskaplig artikel beskriver Kristin Ljungkvist, universitetslektor i krigsvetenskap, vilken typ av urban krigföring som förs i Ukraina. Hon analyserar även skillnaderna mellan kriget i Ukraina och den typ av urban krigföring som förväntats och planerats för av västerländska militärorganisationer och strateger.
I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cooperation and Conflict analyserar forskare vid Försvarshögskolan hur Sverige skildrades i internationell media under coronapandemins första år. – På ytan kan det se ut som om det fanns likartade, ganska polariserade narrativ i alla de fem länder vi tittat på, men vid en närmre analys framträder intressanta skillnader, säger Linus Hagst
Här samlar vi forskare vid Försvarshögskolan som kan kommentera olika aspekter av läget i Ukraina och Ryssland, samt hur det påverkar säkerhetsläget i Europa och omvärlden.
Krigsvetenskap
Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap, Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria
Expertområden: Försvarspolitik, säkerhet i Östersjöområdet, Nato.
Kontakt: magnus.christ
Mariam Bjarnesen, universitetslektor i krigsvetenskap, och Linus Hagström, professor i statsvetenskap, har utsetts till 2021 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet.
En ny studie undersöker hur USA och Kina spridit strategiska berättelser om sig själva och varandra under covid-19-pandemin, samt i vilken omfattning dessa berättelser fått fäste och förts vidare av andra stater.
– Resultaten pekar på att länder verkar ta det här med strategiska narrativ på allvar, men i omvärlden plockades de amerikanska och kinesiska berättelserna upp i väldigt begränsad
Den nya kunskapsöversikten ”Gränslös extremism – en studie om transnationella kopplingar till svenska radikala miljöer” lyfter de internationella kontakternas roll inom de tre svenska extremistmiljöerna – den radikalislamistiska-, den radikalnationalistiska- och den autonoma miljön.
2021 års utgåva av Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige är publicerad. Rapporten är i år utökad med ämnesområdena psykologiskt försvar och cybersäkerhet.
I boken Understanding the Creeping Crisis utforskas olika former av fenomenet smygande kriser, med aktuella exempel från bland annat hanteringen av covid-19-pandemin. – Vi resonerar kring varför all den information och fakta som finns om potentiella kriser inte genererar handling, och vad för typ av kunskap som skulle behövas för att utlösa ett agerande, säger Magnus Ekengren.
Hur väl förberedda är de svenska förbandschefer som skickas ut på internationella insatser i FN:s regi? En ny rapport från Försvarshögskolan visar att ledarskapsutmaningarna snarare ligger i hanteringen av personalfrågor, FN-byråkrati och kulturkrockar med förband från andra länder än i genomförandet av de militära operationerna.
Kan stormaktspolitik förstås med hjälp av idéer hämtade från forskning om narcissism och narrativ psykologi? Det menar Linus Hagström, som i en ny artikel definierar fyra narrativa former – skam, stolthet, förnekelse och förödmjukelse – utifrån vilka stormakters motstridiga uppfattningar om sin egen svaghet och storhet kan beskrivas.
Försvarshögskolan utbildar och forskar för en säkrare värld. Vi är en specialiserad högskola inom området försvar, krishantering och säkerhet - kunskapsområden som bidrar till ett säkrare samhälle, både nationellt och internationellt. Här får studenter, forskare och lärare utvecklas i en unik akademisk miljö där militära och civila perspektiv möts och där yrke och akademi går hand i hand. Våra studenter är framtidens civila och militära ledare, experter och forskare som ska analysera och hantera krissituationer och säkerhetsproblem. Försvarshögskolan utbildar Sveriges officerare och leder den akademiska utvecklingen av officersyrket.
Drottning Kristinas väg 37 / Box 278 05
115 93 Stockholm
Sverige