Johan medverkar som gäst i radio P3

Johan pratar om familjerelationer där barn växer upp med separerade föräldrar, pappor som överger sina barn och om det finns skillnad mellan kvinna och man när det kommer till förmågan att ta ansvar för barnen. En fråga som ställs i programmet är om män är mer känslokalla än kvinnor.

Varför är det just papporna som oftast lämnar?

Enligt forskningsstudier är det oftare kvinnan som vill separera. Enligt forskaren Osmo Kontula, Befolkningssinstitutet i Finland är det 20 % mannen, 70 % kvinnan och 10 % både mannen och kvinnan som tar initiativ att skilja sig. När männen lämnar en relation bryter de i högre grad kontakten med sin ursprungliga familj jämfört med kvinnan som håller kvar relationer över gränserna.

Vad händer när ett barn växer upp utan två föräldrar?

Barnet får förhoppningsvis en förälder som är lyckligare efter skilsmässan än före. Barn sörjer mer naturligt det de förlorar i samband med en skilsmässa vilket gör att de ofta går stärkta ur en kris i familjen, men de behöver hjälp med känslor och att få samtala om det. Det som skadar barn mest är om föräldern som barnet har kvar fortsätter att bråka med sin fd partner inför barnen. Det är heller inte känslomässigt bra för barnet att inte ha kontakt med den förälder som har lämnat familjen. Det drabbar olika men kan skapa osäkerhet hos barnet som tar sig uttryck i förmågan att ingå intima relationer med partners på ett funktionellt sätt. Det kan även skapa en känsla av övergivenhet och ledsenhet som kan ta sig uttryck i både ilska, hård attityd eller instabil känslomässighet. 

Tar det längre tid för en pappa att förstå ansvar? 

Nej, det tycker inte jag att man kan säga. Snarare så tror jag att män uppfostras att leka längre än vad kvinnan uppfostras att göra. Redan i barnåren kan vi se hur flickor ofta leker mamma, pappa, barn medan pojkarna springer runt och jagar varandra, spelar spel och tävlar vem som är starkast, snabbast osv. Det är svårt att säga hur mycket biologi som ligger i den här skillnaden, Men vi kan konstatera att den finns. Det kan göra att vi ser kvinnan vara mera förberedd och villig att gå n i familjelivet jmf med mannen. Det är dock viktigt att veta om att detta är en grov generalisering. 

Vad kan man som pappa göra, ifall man känner problem med att knyta an till sitt barn/sin familj?

Han kan söka sig till de pappagrupper eller mansgrupper som finns idag och söka hjälp för sin manlighet och synen på sig själv som pappa. Det handlar ofta om en osäkerhet inför rollen att bli en duglig pappa till sitt barn. Ibland känner mannen ett underläge gentemot kvinnan som gör att han drar sig undan eller beter sig onödigt omoget.