Samverkansmodellen DentDi kan upptäcka om personer är i riskzonen för typ 2-diabetes
Doktorand Anders Lindunger har jobbat som tandläkare i över 30 år. Han har bland annat varit klinikchef på Spånga Folktandvård och har bland annat varit delprojektledare för det tvärprofessionella samverkansprojektet inom 4D. Den 26 november antogs han och tar därmed platsen som Folktandvården Stockholms 13:e doktorand.
Cicci blev av med sin typ 1-diabetes vilket har resulterat i en bok
Cicci fick diagnosen typ 1-diabetes när hon var sju år. Det visade sig när hon lämnade in ett urinprov vid skolstarten. - Det första provet visade positivt, därefter negativt för att en tredje gång visa positivt igen, säger Cicci. Vilket visade sig att hon hade diagnosen typ 1-diabetes. I dag har hon en ny bukspottkörtel samt en ny njure och lever utan typ 1-diabetes.
Per anpassar sin insulindos till vad han äter
Per fick sin diagnos typ 1-diabetes när han var 25 år. - Det första jag märkte var att jag ofta var hungrig och att jag fick ont i magen efter att jag hade ätit och så drack jag mycket vatten, som jag tyckte var det godaste som fanns på planeten, säger Per. Han gjorde då en egen research och misstänkte att han kunde ha diabetes, vilket skulle visa sig vara sant.
Diabetesmedicin kan fungera som ”träningspiller”
En läkemedelssubstans som utvecklats av forskare vid Umeå universitet för typ 2-diabetes har även visat sig förbättra hjärtfunktion, blodcirkulation och uthållighet hos möss. Forskarna går nu vidare för att se om det har samma positiva effekter på människor. Det kan i så fall fungera som ett ”träningspiller” som förebygger en rad sjukdomar.
Glukoskontroll nyckelfaktor för sänkt cancerrisk vid fetma och typ 2-diabetes
Stabil glukoskontroll framstår som avgörande för sänkt cancerrisk vid fetma och typ 2-diabetes. Varaktig viktminskning tycks i sig skydda mot cancer, men med bra glukoskontroll blir antalet cancerfall radikalt färre. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Med ny bukspottkörtel och ny njure lever Camilla i dag utan diabetes
År 1997 var Camilla 16 år och fick diagnosen typ 1-diabetes. - Jag hade nog haft det ett tag för jag hade haft symtom i ett halvår utan att veta vad det var, säger Camilla. Några år senare la hennes njurar av och hon fick påbörja dialys. År 2014 fick hon ett erbjudande att få transplantera en ny bukspottkörtel samt en njure och mår i dag bra och lever utan både insulinsprutor samt typ 1-diabetes.
Dietisten om diabetes: ”Man får äta sötsaker”
Fokus på maten är en stor del av livet för en person som lever med en diabetessjukdom. Det är också en sjukdom som omges av förutfattade meningar om vad man får eller inte får äta. Samtidigt blandar många ihop typ 1- och typ 2-diabetes och tror att kostråden är desamma.
Registrering av långtidsblodsocker ska hjälpa fler med diabetes
Omkring en halv miljon människor i Sverige beräknas leva med diabetes i dag, varav ungefär nio av tio med typ 2-diabetes. Många bär på sjukdomen utan att veta om det. För att bättre kunna identifiera, behandla och följa upp patienter med oupptäckt diabetes, har det svenska kvalitetsregistret Swedeheart börjat registrera halten av HbA1c, eller långtidssocker, i blodet på alla hjärtinfarktpatienter.