Ingrid har levt med typ 2-diabetes i 23 år. Hon reflekterade inte över symptomen som bland annat ständig törst, som hon hade haft under en längre tid. - Jag misstänker att jag hade diabetes långt innan jag fick min diagnos, säger Ingrid.
Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att mängden av ett mikroRNA är förhöjt vid typ 2-diabetes och påverkar utsöndringen av insulin negativt. Deras försök på mänskliga insulinproducerade celler i bukspottskörteln visar även att det går att öka insulinutsöndringen genom att minska mängden av detta mikroRNA. Målet är att forskningen ska leda till nya behandlingar för personer med sjukdomen.
Ett samarbete mellan finska och svenska forskare banar väg för behandling med cellterapi vid diabetes. I en ny vetenskaplig artikel presenterar forskarna förbättrade metoder för att framställa insulinproducerande betaceller från stamceller. Det här väcker förhoppningar om att i framtiden kunna behandla typ 1-diabetes med stamceller.
I flera decennier har forskare jobbat på en ny behandling mot typ 1-diabetes. Nu har en första patient fått testa den stamcellsbaserade behandlingen, med lovande resultat.
Mats fick typ 1-diabetes när han var 17 år. Med komplikationer under åren, där hans njurfunktion gick ner till tio procent, fick han möjligheten att få göra en transplantation. - Den 16 september åkte jag in till Huddinge sjukhus och fick en ny bukspottskörtel samt en ny njure, säger Mats.
Tidigare forskning från Lunds universitet har visat att diabetes kan delas in i fem olika grupper beroende på hur sjukdomen utvecklar sig. Nu visar en ny studie i Nature Genetics att det även finns genetiska skillnader mellan de olika grupperna. En målsättning med forskningen är att bidra till mer individanpassad behandling av typ 2-diabetes.
För 23 år sedan, när Veronica var 27, fick hon diagnosen typ 1-diabetes. Det var på sommaren när det var varmt, då hon var törstig mest hela tiden och sprang ofta på toaletten. För sex år sedan skaffade hon Rambo, diabeteshunden som håller koll på hennes blodsocker. - Rambo är min livskamrat och varnar när mitt blodsocker blir för lågt eller för högt, säger Veronica.
I Sverige är insulin gratis för patienterna, men så ser det inte ut i alla länder.
Den 11 januari var det exakt 100 år sedan insulin användes första gången för att behandla typ 1-diabetes hos en människa. Upptäckten innebar att diabetes inte längre var en dödsdom för den drabbade.
När Madelenes son Emil var 15 år fick han diagnosen typ 1-diabetes, vilket blev en totalomställning för Madelene och hennes familj. - Från en timme till en annan rasade livet för mig, säger Madelene.
I dag lever 537 miljoner vuxna människor med diabetes. Det är 74 miljoner fler än för två år sedan, enligt en ny rapport från Internationella Diabetesfederationen (IDF). Merparten av världens diabetiker finns i låg- eller medelinkomstländer.
De olika MODY-formerna kräver olika behandlingar. Det finns exempel på patienter som tagit insulinjektioner i onödan.
Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige är en insamlingsstiftelse som grundades i Sverige 2006. Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige ingår i ett nätverk av organisationer i flera länder. Alltsedan starten för Diabetes Research & Wellness Foundation i USA 1993 och 1998 i England så har organisationen och dess nätverk av organisationer arbetat tillsammans med att sprida information om diabetes samt att stötta forskning som syftar till att hitta ett botemedel mot diabetes. Tillsammans har nätverket av organisationer sedan starten 1993 samlat in närmare 1 miljard kronor i kampen mot diabetes.
Vi har sedan 2007 ett 90-konto, 900116-5. Stiftelsens syfte är att öka allmänhetens kunskaper om förekomster av, orsaker till och behandlingen av diabetes. Vidare syftar stiftelsen till att stödja forskningen kring och behandlingen av diabetes.
Runda vägen 25
167 51 Bromma
Sweden
