Ny studie visar vad det kostar att screena för typ 1-diabetes

Sedan många år går det att med blodprov screena barn som har ett förstadium till typ 1-diabetes. Screening görs i forskningsprojekt men inte i vården. Priset för att identifiera ett barn i riskzonen är knappt 100 000 kronor. Är det värt det?

I tyska Bavaria erbjuds alla barn mellan 21 månader och sex års ålder screening för typ 1-diabetes inom Fr1da-studien. För barnet är det på flera sätt viktigt, såväl direkt vid insjuknandet som på sikt med en mer lättskött sjukdom och lägre risk för framtida komplikationer.

Genom att testa för autoantikroppar i blodet går det att upptäcka om ett angrepp mot de insulinproducerande betacellerna har inletts. Ett angrepp som i de flesta fall leder till typ 1-diabetes, eller autoimmun diabetes som en del forskare kallar det. Angreppet kan pågå under lång tid, ibland i flera år innan sjukdomen bryter ut. Detta gör att det är möjligt att förutse om en individ kommer att drabbas av autoimmun diabetes.

Räknat kostnaderna
Hittills har Fr1da-studien screenat omkring 100 000 barn för autoantikroppar. De som har flera olika sorters autoantikroppar får diagnosen försymtomatisk typ 1-diabetes, det vill säga innan några symtom har tillstött.

Studien startade 2015 och nu har forskarna räknat på kostnaderna för provtagningarna. Priset för att testa ett barn ligger på cirka 300 kronor. Men eftersom det är så relativt få av alla som insjuknar i autoimmun diabetes blir kostnaden för varje upptäckt fall ungefär 100 000 kronor.

Farlig syraförgiftning
Forskarna bakom Fr1da argumenterar för att kostnaden kan vara motiverad. Insjuknandet för många barn om de upptäcks tidigt blir långt ifrån så dramatiskt som det kan vara.

När diagnosen ställs kan barnet ha mått dåligt en tid eftersom blodsockret har varit högt, eller mycket högt, under en längre tid. Det kan leda till så kallad syraförgiftning, ketoacidos, ett tillstånd som kräver intensivvård och kan i sämsta fall leda till döden. Förutom upplevelsen av en inläggning på intensivvårdsavdelning, både för barnet och anhöriga, är vården där mycket kostsam.

I Sverige drabbas ungefär 20 procent av barn som fått autoimmun diabetes av syraförgiftning. Risken är som störst ju yngre barnet är. Syraförgiftning är inte lika vanligt där barn är med i olika forskningsstudier och regelbundet följs avseende autoantikroppar mot betacellerna och får en tidig diagnos.

Mer svårskött sjukdom
Det har också visat sig att för många barn som debuterar med ketoacidos är utsikterna på sikt sämre jämfört med de som hade ett mindre dramatiskt insjuknande. En tidig upptäckt ger en mer lättskött sjukdom och långtidsvärdet för blodsocker, HbA1c, är lägre åtminstone fem år efter diagnos.

Även de komplikationer som ofta kommer efter en längre tids autoimmun diabetes verkar vara lindrigare och komma senare när diagnos ställs tidigt och behandling inleds.
– Vi vill skydda så många barn som möjligt från dessa allvarliga konsekvenser och det är endast möjligt med screening. Därför stöder vi starkt att införa tidiga tester i den vanliga medicinska vården, säger en av de ansvariga för studien i en intervju med Medscape.

Studiens titel: Costs of Public Health Screening of Children for Presymptomatic Type 1 Diabetes in Bavaria, Germany

Källa: Diabetesportalen/Tord Ajanki