Svensk spelpolitik - en dröm för de oreglerade aktörerna

Efter nära ett decennium av juridiska processer kom HD-domen i det uppmärksammade spelannonsmålet lagom till jul. Aftonbladets och Expressens tidigare chefredaktörer Anders Gerdin respektive Otto Sjöberg stod åtalade för brott mot främjandeförbudet i lotterilagen efter att de låtit sina respektive tidningar publicera annonser från utländska spelbolag. Högsta domstolens dom innebär att det som hittills varit en realitet men juridiskt oklart nu förvisso är olagligt, men samtidigt inte möjligt att utdöma påföljd för.

Det främjandeförbud som funnits i Sverige är därmed just nu satt ur spel. Utländska och privata spelbolag utan tillstånd att bedriva spel i Sverige kan obehindrat annonsera för sina produkter i svenska medier.  Därmed förstärks en redan mycket skev konkurrenssituation. De oreglerade aktörerna betalar ingen skatt i Sverige, har ingen begränsning i återbetalning till spelarna och ingen begränsning i vilka produkter de kan utveckla, marknadsföra och erbjuda spelarna. Och medan ATG ger hela sitt överskott tillbaka till trav- och galoppsporten ger de oreglerade bolagen inte en krona av sin vinst tillbaka till trav- och galoppsporten. Det råder därmed helt olika villkor, på samma marknad. Det innebär att trav-och galoppsportens spelbolag konkurrerar med gamla villkor, på en helt ny marknad.

Det här riskerar få allvarliga konsekvenser för svensk travsport och hela den hästnäring som sysselsätter närmare 30 000 personer och engagerar flera hundratusen svenskar. Den svenska modellen för spel på hästar innebär att ATG idag garanterar att allt överskott från spelet går tillbaka till sporten och de aktiva. Resultatet är bl.a. 37 trav- och galoppbanor från Boden i norr till Malmö i söder, tiotusentals aktiva och en folkligt förankrad sport med aktiva och intresserade över hela landet. Med HD-domen kommer dagens ordning att än mer utmanas av aktörer med andra mål än att utveckla trav- och galoppsporten och bidra till hästnäringen.

Regeringen måste nu välja väg. Allt för länge har ansvariga politiker tvekat. Nuvarande spelminister Peter Norman är varken den förste eller störste syndaren, snarare en i raden av passiva ministrar. Dagens läge där lagliga och illegala aktörer konkurrerar på samma marknad men med helt olika villkor går inte att försvara varken moraliskt eller juridiskt. För den svenska trav- och galoppsporten leder dagens utveckling till en överhängande risk för att långsamt dö sotdöden när oreglerade aktörer tar en allt större del av den svenska spelkakan, utan att ge en krona tillbaka varken till trav- och galoppsporten eller hästnäringen.

Oavsett om regeringen väljer att försvara en ordning som liknar dagens eller väljer en väg med licenser som släpper in också privata aktörer på marknaden måste konkurrensvillkoren förändras och bli mer rättvisa. Regeringen kan inte med ena handen hålla ATG och den svenska trav- och galoppsporten i hårda tyglar med skatter, och begränsningar i både återbetalningsnivåer och spelutbud, medan konkurrenterna löper helt fria från alla sådana begränsningar.

Om regeringen vill försvara dagens tänkta ordning där ATG har ensamrätt på att bedriva spel på hästar behöver villkoren förändras. Annars kommer den ensamrätt som ATG idag har att bli en allt trängre sittande tvångströja. Den ekonomiska nedgång som trav- och galoppsportens aktiva kommer att känna av efter årets nedgång i omsättningen från spel på hästar blir då bara början.

Väljer regeringen istället att släppa in fler aktörer på den svenska legala marknaden måste det bli en konkurrens som sker på lika villkor. Det innebär bl.a. att alla aktörer ska ha samma regler vad gäller t.ex. återbetalningsnivåer och skatter. Men det handlar också om ansvaret för den sport och den näring som möjliggör spelet på hästar.

Den som vill bedriva spel på hästar måste vara beredd att ta samma ansvar för trav- och galoppsportens och hela hästnäringens utveckling som ATG idag tar. Utan den ordningen kommer konkurrensen inte att ske på lika villkor, och det skulle få allvarliga konsekvenser, inte bara för dess hundratusentals aktiva, utan också en hästnäring som sysselsätter närmare 30 000 människor och engagerar hundratusentals fler. Tillåt oss tvivla på att de idag oreglerade aktörerna är lika intresserade av att arrangera spel på hästar om delar av vinsten går till Mantorp och Gävle i stället för till Malta och Gibraltar.

Hans Ljungkvist Ordförande  Svensk Travsport

Hans Hansson Ordförande Svensk Galopp