Transplantation med muskelceller kan bli ny behandling vid fekal inkontinens

Muskelceller som injiceras i ändtarmens slutmuskler kan bli ett nytt sätt att behandla fekal inkontinens som innebär att man inte kan styra när och hur ofta man går på toaletten. Transplantationsbehandlingen utvärderas nu i en internationell patientstudie där Akademiska sjukhuset ingår.

– Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla skador i ändtarmens slutmuskulatur. Vår förhoppning är att transplantation av celler framodlade från patientens egen bröstmuskel ska bli ett värdefullt tillskott i behandlingsarsenalen, ett komplement till kirurgiskt ingrepp, elektrisk nervstimulering och injektionsbehandling, säger Wilhelm Graf, överläkare och professor i gastrointestinal kirurgi på Akademiska sjukhuset, som leder studien i Uppsala.

Mellan var tionde och tjugonde person drabbas någon gång i livet av fekal inkontinens som innebär att man förlorar tarmkontrollen, med återkommande och ofrivilliga läckage av gas, lös eller fast avföring. Avföringsläckage är vanligare hos äldre eftersom slutmusklerna eller slutmusklernas nerver fungerar sämre med stigande ålder. Mellan 75 och 80 procent av de drabbade är kvinnor.

– Orsaken är ofta en skada på de nerver eller muskler som styr tarmrörelserna, inte sällan en gammal förlossningsskada, ändtarmsframfall, annan skada på slutmuskeln eller olika tarmsjukdomar, säger Wilhelm Graf.

I patientstudien, som är den första randomiserade i världen, ingår totalt 250 patienter, varav ett 40-tal i Sverige. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har cirka 20 patienter inkluderats. Resultaten förväntas vara klara under nästa år.

Fekal inkontinens är fortfarande tabubelagt vilket gör att många drar sig för att söka vård. Det påverkar ofta det sociala livet negativt.

– Många drabbade är besvärade av att det luktar illa. Man anpassar sig och undviker att vara långt borta från en toalett. Det kan även innebära att man avstår från att resa, gå på bio och andra liknande aktiviteter. En del stannar hemma för att ha nära till en toalett. Därför är det väldigt positivt att det utvecklas nya behandlingsalternativ, säger Wilhelm Graf.

Mer information:
Wilhelm Graf, överläkare och professor i gastrointestinal kirurgi, 018-611 46 06 eller 070-349 88 83e-post: wilhelm.graf@akademiska.se eller Wilhelm.Graf@surgsci.uu.se
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

 

Fakta: Fekal inkontinens
* Drabbar var tionde till tjugonde person någon gång i livet.
* Man skiljer på tre former av inkontinens: sensoriskt betingad (oförmåga att känna avföring i ändtarmen), motoriskt betingad (hålla emot och förhindra tarmtömning) och träningsinkontinens (omedelbart behov av att uppsöka toalett och tömma tarmen vid fysisk ansträngning).
* Vanliga bakomliggande orsaker: förlossningsskada, ändtarmsframfall, skada efter kirurgiskt ingrepp eller tarmsjukdom. Även andra tillstånd och sjukdomar kan orsaka problem med tarmkontrollen, till exempel förstoppning, diarré, diabetes, känslig tarm (IBS, irritable bowel syndrome) och Parkinsons sjukdom.
* Behandlas oftast med tarmreglering, muskelträning, kirurgiskt ingrepp, elektrisk nervstimulering eller injektionsbehandling med volymsökande substans.