”Viltolycksnotan 2008” – 766 miljoner kronor

Som tidigare rapporterats, skedde 39 527 viltolyckor på de svenska vägarna förra året. Varje olyckstillfälle kan vara en chockerande och traumatisk upplevelse för den drabbade. Men olyckan kan även ha en ekonomisk baksida. Studier av ett stort antal faktiska viltolyckor visar på stor skillnad i vagnskadekostnad mellan de olika viltslagen. I snitt blir vagnskadekostnaden 37 000 kronor för vildsvin, 29 000 kronor för älg samt 17 000 kronor för rådjur.
- Orsaken till att vildsvin orsakar störst materiella skador, är att vildsvinets tyngdpunkt ligger i höjd med bilens front. Kraften slår således hårdast där bilens dyraste komponenter sitter, säger Fredrik Valgren, motorskadechef på Länsförsäkring Kronoberg.

En beräkning av vagnskadekostnaderna för landets viltolyckor 2008, med utgång från de framtagna genomsnittkostnaderna, ger en en saftig "viltolycksnota" på ca 766 miljoner kronor. Även om "notan" kan verka uppseendeväckande så vill Andreas Lindfors, informatör på Älgskadefondsföreningen poängtera att de materiella kostnaderna endast är en del av kostnaderna för en viltolycka.
- Tyvärr sker det allt för ofta att människor far illa, eller till och med omkommer, i samband med viltolyckor. Kostnaderna för sjukvård, rehabilitering och andra olycksrelaterade utgifter överskrider mer än 1 miljard kronor per år enligt Vägverkets beräkningar, menar Lindfors.

Älg:
Antal olyckor 2008 (hela landet)*: 5 118
Materiella kostnader 2008 (hela landet)*: 5 118 x 29 000 kr = 148 422 000 kr

Rådjur:
Antal olyckor 2008 (hela landet)*: 30 982
Materiella kostnader 2008 (hela landet)*: 30 982 x 17 000 kr = 526 694 000 kr

Vildsvin:
Antal olyckor 2008 (hela landet)*: 2 462
Materiella kostnader 2008 (hela landet)*: 2 462 x 37 000 kr = 91 094 000 kr

* För antal och kostnader för resp. län se bifogad bilaga

Älgskadefondsföreningen förutspår att "Viltolycksnotan" för kommande år kommer att fortsätta öka, om inget görs för att få kontroll på den kraftigt ökande vildsvinsstammen. Dessutom måste man förhindra att rådjuren och älgen kommer ut på vägarna i den stora omfattning som idag.
- Nu när staten ska spara pengar, så ser vi gärna att berörda politiker inser allvaret och gör något drastiskt för att motverka den oroande viltolycksutvecklingen, tillägger Lindfors.

Älgskadefondsföreningen är en ideell, rikstäckande förening som sedan 1973 verkat för att minska antalet viltolyckor. Föreningen är Sveriges största oberoende aktör inom vilt- och trafiksäkerhet. Verksamheten inriktar sig på att informera allmänheten om viltolycksrisken samt att påverka berörda aktörer för att förebygga viltolyckor. Föreningen har mer än 80 000 medlemmar från Smygehuk till Haparanda.