På äventyr i Göteborg – en rapport från EuroSTAR 2013

Konferensen inleddes traditionellt med en och en halv dags tutorials. Till svenska översätts detta till handledningar. Det innebär att man dyker djupare ner i ett ämne och oftast innebär det en hel del övningar på egen hand eller grupp.

I år fick jag själv delta med en hel dag om testdesign med stort fokus på visuell problemlösning. Kursmaterialet innehåller ett white paper på engelska som finns att läsa på www.ryber.se, för den som vill dyka djupare ner i ämnet och öva på egen hand.

Det brukar ju sägas att egenutveckling börjar där komfortzonen slutar och att hålla kurs för sextio pålästa testare på engelska är ett rejält kliv ut ur sagda zon.

Efter avslutad första dag hamnade vi i himlen. Alla talare bjöds nämligen på gratis dryck i skybaren Heaven 23. Eftersom tilltugget bestod av extrasaltad skinka, oliver och lagrad hårdost så gick det åt en hel del dryck för att skölja ner saltbomberna.

Som värdig avslutning på dagen hamnade jag på Test Out West med release av boken FelFelFel vilket ganska väl beskriver statusen för denna betaversion av det skrivna materialet. Boken som till stor del bygger på blogginlägg innehåller intressant läsning från den perfekta LCHF-äppelkakan, tips om testautomatisering, wicked problems och en hyllning till V-modellen. Enligt uppgift kommer den att finnas till försäljning i en felfri version inom kort.

Tisdagsmorgonen spenderade jag på Ian Rowlands föreläsning Thinking Outside The Locks. IT står I hans fall för Impossible Thinking vilket lite fritt kan översättas med att fundera på hur vi låser in oss i gamla hjulspår istället för att tänka mer fritt. Även om en hel del av teknikerna är rätt välkända vid det här laget var det nyttigt att få en sammanfattande genomgång. Inte minst var det en strålande uppvisning av trollkonster, skämt, angrepp på Margaret Thatcher och kluriga övningar. För den som vill ha en underhållande och nyttig bok så rekommenderas Edward De Bonos: Lateral Thinking.
Den sammanfattar stora delar av vad som togs upp. Ian avslutade med att äta upp en glödlampa men påpekade att detta inte räknades som en av de tekniker vi skulle prova att göra hemma.

Första keynoten hölls av Laurent Bossavit från Agila institutet i Frankrike.

Efter att lyssnat på hans mycket grundliga genomgång av hur det helt saknas tillförlitliga siffror på hur mycket det kostar att hitta och rätta defekter beroende på när man hittar dem uppmanade han oss till att inte låta oss bli överkörda av bullies med siffror som vapen. Det visade sig vid hans närmare efterforskningar att de källor som nämndes var direkta kopior av äldre mätningar från 1980-talet som redan då var tveksamma att dra slutsatser från.

Det är skillnad på att säga att vissa typer av fel kan bli väldigt kostsamma om de hittas väldigt sent och att hävda att det är en generell slutsats. De mätningar han hittade gav inga som helst sådana slutsatser – snarare var kostnaden i genomsnitt ungefär lika hög oberoende av var man identifierade och åtgärdade felen. För den som vill läsa mer finns en hel bok med granskningar av i många fall helt ogrundade påståenden.

Många deltagare följde Laurents råd och twittrade om Lephrechauns i samband med torsdagens presentation om vad som motiverar en testare utifrån en utvärdering av vad som ansågs vara tveksam data.

Tjusningen med en konferens är att det finns så mycket att välja mellan.

Det fanns ett utomordentligt roligt testlabb där alla inbjöds att lösa kluriga problem med spel, färgstyrda robotar och inte minst James Lyndsays hemmabyggda flashapplikationer. Dessutom träffade jag så klart en del gamla och många nya vänner som bjöd in till intressanta diskussioner om systemutveckling, problemlösning, öl och andra väsentligheter. Som vanligt var det en del riktigt bra presentationer och en del riktiga bottennapp. En föreläsare uppmanade till utökat samarbete med övriga yrkesroller samtidigt som han aktivt stödjer certifiering och standarder som tas fram utan någon som helst konsensus från utvecklare, kravfolk, arkitekter eller projektledare.

Det är väl mer och mer tydligt att vi testare måste vara en del av ett team som jobbar ihop på riktigt och inte bara rapporterar tid på samma projekt.

Tisdagskvällen var en höjdpunkt då jag hamnade i sällskap med en norrman, två spanjorer och en tysk.

Tillsammans utforskade vi en italiensk restaurang och Tre små rum, en pub för sanna öl älskare. Vi provade på Westvleteren 12 - av många rankad som världens bästa öl. Fem små glas och en flaska för 295 spänn var rätt lagom. Andra upplevelser var julölen Rudolf och Arrogant bastard som på etiketten hävdar att vi inte är värdiga att dricka den. Åter till Heaven23 för diskussioner och klurigheter till vi blev utslängda en timme efter att baren hade stängt.

Jerry Weinberg – något av en husgud för agila utvecklare och de kontextdrivna testarna förärades Testing Excellence Award och Zeger van Hese – förra årets EuroSTAR ordförande fick priset för bästa paper. Mina egna favoriter av Jerrys böcker är Exploring Requirements, Are your lights on  och Secrets of Consulting. 

Sammanfattningsvis var det en givande konferens som gav nya idéer, förstärkte mina egna tankar och bjöd på bra underhållning. Nästa år bär det av till Dublin så det är bara att börja fundera på vad DU ska skicka in för bidrag.

Torbjörn Ryber - Visuell problemlösare med lång erfarenhet inom effektkartläggning och test. Författare, bloggare och tyckare. Ordförande SAST Örebro. Gillar att cykla i skogen, vandra i fjällen och åka skidor. Har senaste veckan gjort fem beställningar på Adlibris.