Korn, vete och majs likvärdiga i mjölkkornas kraftfoder

Möjligheten att öka kors avkastning genom att komplettera grovfodret med stärkelsekällor som bryts ned långsamt i vommen tycks vara begränsad. Det visar Muhammad Naeem Tahir i en avhandling från SLU. Korna mjölkade lika bra oavsett om ensilaget var kombinerat med korn eller majs, eller krossat- eller lutat vete.

En stor utmaning för dagens mjölkproducenter är att få korna att äta tillräckligt mycket foder, med tillräckliga mängder energi, för att klara av att mjölka upp till 50 kg mjölk per dag. Högavkastande kor kan inte täcka energibehovet med enbart grovfoder utan detta behöver kompletteras med ett stärkelserikt kraftfoder.

Muhammad Naeem Tahir, från SLU:s institution för norrländsk jordbruksvetenskap, har i en serie utfodringsförsök undersökt hur kornas foderkonsumtion och mjölkavkastning påverkas av valet av stärkelsekälla (korn, vete, havre och majs) i kraftfodret. Det han framförallt har undersökt är om det är en fördel att använda stärkelse som inte bryts ned så snabbt i vommen, så att en del av nedbrytningen förskjuts till tunntarmen. Enligt teorin skulle detta bland annat minska belastningen på vommen, och leda till ett bättre utnyttjade av energin i fodret.

En övergripande slutsats är att det är mängden spannmål som har störst betydelse för foderkonsumtion och mjölkavkastning. Om ensilaget har hög smältbarhet är nyttan med en ökad spannmålsgiva dock begränsad. Huruvida stärkelsen gavs i form av korn, havre, vete eller majs hade mindre betydelse än väntat, vilket antyder att valet kan göras utifrån tillgång och kostnad.

Muhammad Naeem Tahir har också utvärderat utfodring med hela vetekärnor som behandlats med lut (NaOH) som bryter ned kärnans ytskikt. Tanken är att hela kärnor inte ska hinna brytas ned så mycket i vommen. Enligt försöken hade detta foder inga fördelar jämfört med krossat, olutat vete, och metoden rekommenderas därför inte.

I avhandlingen testades även en teknik som gör det möjligt att beskriva olika stärkelsekällors nedbrytning i vommen utan att använda djurförsök. Fodret placeras i en "artificiell vom" med vomvätska, och nedbrytningen bestäms genom mätning av de gaser som produceras av mikroberna. Tekniken visade sig fungera bra, och bekräftade att skillnaderna mellan olika typer av spannmål är mindre än vad som ofta framkommit i tidigare studier med annan teknik. Dessutom visade det sig att gasproduktionstekniken gav resultat som stämde mycket bra överens med smältbarhet som uppmätts i utfodringsförsök.

----------------------------------------------------

BSc Muhammad Naeem Tahir, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarade sin avhandling Effects of the level, type and processing of cereal grains in diets for dairy cows - Feed intake and performance den 13 september 2012, vid SLU i Umeå. Opponent var Professor Karl-Heinz Südekum, Institute of Animal Science, University of Bonn, Tyskland.

Mer information
Muhammad Naeem Tahir, 090-786 87 42, muhammad.naeem-tahir@slu.se, m_naeem.tahir@yahoo.se

För frågor på svenska, kontakta Mårten Hetta marten.hetta@slu.se, 090-786 87 47.

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/8984/

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/