Gå direkt till innehåll
Bättre koll på kornas metanutsläpp

Pressmeddelande -

Bättre koll på kornas metanutsläpp

Idisslarnas stora förtjänst är förmågan att kunna tillgodogöra sig energin i växternas cellulosa, men det blir ett visst spill i form av upprapad metan. Idag försöker man på olika sätt att minska utsläppen av denna kraftfulla växthusgas, och nu kommer en avhandling från SLU med olika beräkningsmodeller som kan underlätta detta arbete.

Metan är en av de viktigaste växthusgaserna och en stor källa är lantbrukets idisslare. Metanet produceras vid mikroorganismernas förjäsning av foder i vommen – upp till 10 procent av bruttoenergin kan förloras i form av upprapad metan. Man försöker idag att på flera olika sätt minska den mängd metan som produceras av djuren. Eftersom metan produceras vid fodrets nedbrytning i våmmen, har fodret och utfodringsnivån stor betydelse för den mängd metan som produceras.

Mohammad Ramin från SLU:s institution för norrländsk jordbruksvetenskap i Umeå har i sitt doktorsarbete gjort en sammanställning av de faktorer som påverkar produktionen av metan hos idisslare, och därefter har han testat och förfinat olika beräkningsmodeller som kan användas som verktyg i arbetet för minskande utsläpp av metan i mjölkproduktionen. I arbetet med beräkningsmodeller har Mohammad Ramin utgått från tidigare undersökningar av verkliga metanutsläpp från djur.

– De här beräkningsmodellerna är lätta att använda och att tillämpa i mer klimatvänliga foderstater, säger Mohammad Ramin. De kan också användas för att beräkna metanutsläpp från mjölkproduktionen på nationell nivå.

Mohammad Ramins artiklar om möjligheterna att beräkna mjölkproduktionens klimatpåverkan har väckt stor uppmärksamhet internationellt, bland annat i en aktuell rapport från FAO. En av hans artiklar hör också till de mest nedladdade från tidskriften Journal of Dairy Science under 2013.

En annan del av avhandlingen handlar om mätmetoder. Att mäta faktiska metanutsläpp från kor i ladugårdsmiljö är både besvärligt och dyrt. I stället har Mohammad Ramin använt behållare där miljön efterliknar den som finns i kons vom, med bland annat vomvätska. Hans slutsats är att denna mindre laboratorieskala fungerar väl när man vill undersöka hur olika fodermängder, foderslag och tillsatser påverkar metanbildningen hos kor.

– En möjlig väg att minska utsläppen av metan med 5–10 procent är att tillsätta fett i kornas foderstat. Det är ett naturligt sätt att modifiera metanproduktionen, men man kan inte tillsätta för mycket fett för då uppstår andra problem, säger Mohammad Ramin.

-----------------------------------------------------

MSc Mohammad Ramin, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, försvarar sin doktorsavhandling Predicting methane production in dairy cows vid SLU i Umeå.

Tid: Fredagen den 20 december 2013, kl 09:00
Plats: Sal Aspen, SLU, Umeå
Opponent: PhD Timothy A. McAllister, Agriculture and Agri-Food Canada, Lethbridge, Alberta, Kanada

Mer information
Mohammad Ramin,
072-210 83 73, mohammad.ramin@slu.se

Frågor på svenska kan ställas till forskare Mårten Hetta vid samma institution,
090-786 87 47, marten.hetta@slu.se

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/10910/

FAO-rapport om minskade metanutsläpp från mjölkproduktion
Mitigation of greenhouse gas emissions in livestock production – A review of technical options for non-CO2 emissions. FAO Animal Production and Health Paper No. 177, 2013.
http://www.fao.org/docrep/018/i3288e/i3288e.pdf

Pressfoton (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/

Ämnen

Kategorier


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.