Risken för ohälsa högre bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor med utländsk bakgrund, med båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige, har en ökad risk för hälsobesvär som huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem. Pojkar med mixbakgrund, med en utlandsfödd förälder och en svenskfödd förälder hade tre gånger högre risk för hälsobesvär. Det visar en avhandling vid Mittuniversitetet.

Syftet med avhandlingen har varit att analysera sociala bestämningsfaktorer för hälsa bland flickor och pojkar i Sverige, med fokus på föräldrabakgrund.  Tre av avhandlingens fyra delstudier baseras på klassrumsundersökningen ”Svenska skolbarns hälsovanor”. Vid tre undersökningstillfällen har flickor och pojkar i årskurs 5, 7 och 9 besvarat ett frågeformulär om sin hälsa och sina hälsobeteenden. Totalt deltog 11 972 barn och ungefär en femtedel av barnen hade utländsk härkomst, det vill säga, en eller två föräldrar födda i ett annat land än Sverige. Fjärde delstudien baseras på en klassrumsundersökning gjord i Östersunds kommun 2011 där 1527 flickor och pojkar i årskurs 6-9 deltog.

Resultaten visar att flickor med utländsk bakgrund hade 27 procent högre risk för hälsobesvär som huvudvärk, magont och nedstämdhet jämfört med flickor med två svenskfödda föräldrar. Pojkar med mixbakgrund, en utlandsfödd förälder och en svenskfödd förälder, hade tre gånger högre risk för hälsobesvär jämfört med pojkar med två svenskfödda föräldrar.

- Några av skillnaderna i hälsa och välbefinnande kan förklaras av betydelsen av kön och föräldrabakgrund samt skillnader i materiella tillgångar i familjen, säger Heidi Carlerby, doktorand, Mittuniversitetet.

Tre av tio barn med två utlandsfödda föräldrar hade en låg nivå av materiella tillgångar (mätt genom tillgång till bil, dator, eget rum och semesterresor med familjen). Motsvarande andel bland flickor och pojkar med två svenskfödda föräldrar var mindre än en av tio.   

Generella riskfaktorer för ohälsa bland flickor och pojkar i Sverige oavsett föräldrarnas härkomst var alla former av inblandning i mobbning. Alla flickor och pojkar som varit inblandade i mobbning som förövare, offer eller offer/förövare har en ökad risk för ohälsa. Att leva med en ensamstående förälder var också en riskfaktor för ohälsa bland flickor men inte bland pojkar.

- Våra resultat stärker argumenten för en ökad medvetenhet om hälsa bland barn med utländsk härkomst, liksom flickors hälsa i allmänhet. Det visar på behovet av hälsofrämjande insatser i skolan exempelvis genom aktiviteter och program som fokuserar på sociala konsekvenser av utländsk härkomst och familjens materiella tillgångar. Det behövs också interventioner som tar hänsyn till demokratiska processer och kommunikation, säger Heidi Carlerby.

Avhandlingen ”Hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige: med fokus på föräldrahärkomst” läggs fram vid Mittuniversitetet i Sundsvall 23 november 2012.

Kontakt:
Heidi Carlerby, doktorand, Institutionen för hälsovetenskap, 070-359 39 93, e-post: heidi.carlerby@miun.se