Läxor – en prövning för föräldrarna

Familjeliv. Är läxor bara eländes elände eller ett nödvändigt komplement till undervisningen? Oavsett vad man tycker om saken får de flesta barn hemuppgifter varje vecka och som förälder måste man tampas med dem.

– Skolan har ingen rätt att ge föräldrarna läxor, men så blir det indirekt, säger Max Strandberg, lärare och doktorand vid Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete på Stockholms universitet.

Han tycker att det finns en tydlig tendens mot att skolan kräver allt mer hjälp av föräldrar med barnens skolarbete. Det beror i sin tur delvis på att många föräldrar kräver mer läxor eftersom de är påverkade av diskussionen kring att kvalitén i skolan sjunker.

– Så när lärarna inte känner att de gör tillräckligt i skolan blir det en börda på föräldrarna.

Det finns inte mycket forskning kring läxornas betydelse för framgång i skolarbetet men däremot en undersökning från Statistiska centralbyrån som visar att barn till högutbildade får bättre hjälp med läxan. I takt med att läxorna får större betydelse för framgång i skolan ökar skillnaden mellan den som har föräldrar att fråga hemma, och den som inte har det.

– För många familjer blir det kämpigt och det är orättvist eftersom det gynnar de redan gynnade, säger Max Strandberg.

Många skolor erbjuder lärarledda lektioner efter ordinarie skoldag. Men det som fått stort genomslag den senaste tiden är att föräldrar anlitar privata så kallade läxhjälpare genom företag som specialiserat sig på pedagogiska tjänster.

Ett sådant företag är My Academy som bland annat finns i Malmö och har Helsingborgsregionen som upptagningsområde. My Academy förmedlar pedagoger, ofta högskolestudenter, som kommer hem till familjen en och en halv timme varje vecka. Då kan upp till tre barn, i första hand syskon, få hjälp med hemuppgifter, plugga inför kommande prov eller träna konversion på något annat språk.

– Våra pedagoger fungerar även som mentorer för barnen och förmedlar att det är både roligt och nyttigt att lära sig saker, säger Kristian Hansson som tillsammans med Markus Håkansson grundade företaget 2005.

Sedan skatteavdraget för hushållsnära tjänster infördes 2007 har efterfrågan växt kraftigt. Tillsyn som innefattar läxhjälp räknas nämligen som barnpassning och enligt Skatteverket kan den göra det så länge barnen går i grundskolan.

De flesta föräldrar som anlitar My Academy säger sig inte ha tid, eller tillräckligt med kunskap, att själva bistå sina barn i skolarbetet. Det är dessutom inte ovanligt att det blir bråk när mamma eller pappa ska hjälpa till.

– Många berättar om hur läxläsning hemma leder till ständiga dispyter, säger han.

Läxhjälp finns även att köpa för gymnasielever men då är den inte längre avdragsgill. My Academy har även kurser i studieteknik för föräldrar. I slutet av september hålls den för första gången i Malmö, i samarbete med Studiefrämjandet.

Kristian Hansson vill inte påstå att dagens skola är undermålig, men han är övertygad om att lärarna inte når fram till alla elever med en och samma metod. Cirka en av tre föräldrar som kontaktar My Academy uppger att de anser att deras barn inte blir tillräckligt stimulerade i skolan. Antingen har barnen för lite matte eller så efterlyser de möjlighet att konversera på språklektionerna.

– De som köper våra tjänster är människor som värderar kunskap högt. Och fler har fått möjlighet sedan rutavdraget.

Utifrån sitt forskarperspektiv är Max Strandberg inte emot läxhjälp utifrån, men tycker att det blir fel om sådana insatser ska avgöra om eleverna lyckas i skolan eller inte.

– En del av jobbet måste göras efter skoltid men det går inte att dra alla läxor över en kam, säger han i ett försök att nyansera begreppet.

– Det finns olika sorters läxor och de har olika syften. Ibland ges de för läxans egen skull och det inte är bra. Läxor ska leda till lärande, inte ha en moralisk straffdimension, det vill säga enbart stå för ordning och reda.

Om lärare förblindas av traditionen och ger läxor per automatik, blir det problem, anser Max Strandberg.

– De ska vara utvecklande för eleverna. Om föräldrarna förväntas hjälpa till med läxor så kan de kräva att de är tydliga och meningsfulla.

Begreppet läxa förekommer inte i läroplanen trots att det en stor del av skolan. På lärarutbildningen vid Stockholms universitet finns ingen särskild kurs med fokus på hemuppgifter. Det är dessutom ett område som endast ett fåtal forskare intresserat sig för.

– Det är inte bra. Särskilt inte när det är ett faktum att alla kräver och alla ger läxor.

Fotnot. Hör gärna av med åsikter om läxor och läxhjälp! Kommentera i anslutning till artikeln eller mejla till marika.rasmusson@hd.se.

Marika Rasmusson marika.rasmusson@hd.se042-489 93 73